Men det är långt ifrån självklart att småbrukare kan dra positiva fördelar av att delta i klimatkompensationsprojekt, enligt forskarna Elina Andersson och Wim Carton. De har intervjuat 56 småbrukare i Uganda om deras erfarenheter av att delta i klimatkompensationsprojekt.
Bristande stöd
Deltagarna är exempelvis missnöjda med bristande kommunikation, stöd och utbildning. En majoritet uppger att projektets representanter inte har besökt dem för att ge dem specifika rekommendationer innan de startar med trädplantering. Kontrakt skrivs på engelska, som endast en minoritet talar, vilket gör det svårt för deltagare att förstå det fullständiga innehållet. Det leder ofta till missuppfattningar av projektbestämmelser, vilket får till följd att småbrukare inte når sina planteringsmål och att utbetalningar uteblir.
Svårt uppnå mål
Forskarna menar att det är betydligt svårare att förena vitt skilda mål som klimatnytta och lokal utveckling, deltagande och biologisk mångfald än vad marknadsföringen av klimatkompensation ger sken av. För att den utlovade klimatnyttan ska kunna uppfyllas krävs också kontinuerligt stöd och lokal närvaro från projektets sida.
– Här ser vi påfallande brister. Därför anser vi att det är hög tid att ordentligt genomlysa både hur klimatkompensation används och marknadsförs av svenska företag och vilka faktiska effekter strategin har på lokal nivå, konstaterar Elina Andersson.
Läs mer om klimatkompensation
Fakta
Om klimatkompensation
Klimatkompensation är en miljöstrategi som går ut på att finansiera klimatåtgärder i utvecklingsländer, för att kompensera utsläpp av växthusgaser i industrialiserade länder. Under senare år har det blivit en populär strategi bland såväl företag som privatpersoner för att minska sin klimatpåverkan.
publicerad 5 september 2017