Svårt ställa miljökrav i upphandlingar
Kommuner, statliga myndigheter och landsting upphandlar för ungefär 400 miljarder kronor varje år. Att ställa tillräckligt hårda miljökrav i offentliga upphandlingar skulle därmed kunna ge stor effekt. Men det har visat sig lättare sagt än gjort.
Allt fler företag satsar på miljöarbete och vill därför att det ska värderas högre vid bedömningen av anbud i offentlig upphandling. De offentliga upphandlarna ställer också miljökrav i allt högre grad. Men det finns fortfarande en del problemområden vad gäller miljöhänsyn vid upphandlingar. Rädsla för att bryta mot Lagen om offentlig upphandling är en anledning till att kommuner, landsting och myndigheter inte ställer tillräckligt hårda miljökrav.
Sonja Carlberg, en av projektledarna för Nutek-projektet Miljöanpassat näringsliv i Fyrstad, har haft kontakt med ett antal företag i Lysekil, Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla. Hennes erfarenhet är att det här problemet är vanligast i mindre kommuner. Inköparna är rädda för att hårda miljökrav ska leda till färre anbud och att den dåliga konkurrensen som följer ska göra inköpen dyrare. Företagen är i sin tur besvikna över att deras satsning på miljöarbete inte lönar sig och ser gärna att kommunerna höjer sina krav.
– Allmänt så har företagen i vårt nätverk ett miljöarbete, till exempel en certifiering eller en policy, men de får inte ut mycket av det på den lokala marknaden, förklarar Sonja Carlberg.
Utbildning behövs
Upphandlarnas bristande kunskaper på miljöområdet försvårar både utformningen av kraven och hur de ska viktas vid en upphandling. Isa-Maria Bergman, som arbetar med upphandlingsfrågor på Naturvårdsverket, menar att det ibland kan vara svårt att se vilka krav som verkligen kan ge en positiv effekt för miljön. Det är viktigt att bedömningen görs ur ett livscykelperspektiv, till exempel genom att väga in energiförbrukningen.
– Det kan vara svårt för en upphandlare att göra den avvägningen, menar Isa-Maria Bergman.
Hon tycker att det är viktigt med utbildning både för upphandlarna och för politikerna i ledningen. Naturvårdsverket arbetar just nu med utbildnings- och informationsmaterial som riktar sig till båda dessa grupper.
Skillnad i storstäder
Att få resurser till uppföljningar av de miljökrav som ställts vid en upphandling kan också vara ett problem. Enligt Sonja Carlberg undviker en del inköpare att exempelvis ställa krav på att leverantören ska införa ett miljöledningssystem under kontraktstiden eftersom de inte har tid att kontrollera att det verkligen sker. Men hon ser stora skillnader mellan de mindre kommunerna och storstäderna.
– De som säljer till Stockholm och Göteborg har det annorlunda, där är det högre krav, säger Sonja Carlberg.
Skillnaderna kan bero på att företagen i de större städerna har hunnit längre i sitt miljöarbete, bland annat med certifieringar. Sonja Carlberg berättar att ett av företagen i hennes region förlorade en upphandling i Stockholm eftersom de inte var certifierade enligt ISO 14 000. Andra förklaringar kan vara att storstädernas upphandlare har större resurser för uppföljning av kraven och att konkurrensen är större där. Med många anbud som tävlar blir det enklare att prioritera de företag som satsar på miljöarbete.
