
I studien, som genomförts av psykologen Sima Wolgast, konstateras att yrkesverksamma rekryterare föredrog intervjufrågor som undersökte den arbetssökandes grundläggande värderingar, förmåga att samarbeta och vara socialt kompetent, då de arbetssökande kandidaterna hade utländskklingande namn. När däremot den sökande hade ett svenskklingande namn var rekryterarna framförallt intresserad av den jobbsökande kandidatens yrkesrelaterade förmågor och kunskaper.
Orättvis rekrytering
Det som Sima Wolgast tolkar som diskriminering i dessa studier är att rekryterarna egentligen anser att yrkesrelaterade kompetenser är viktigare att ta fasta på under rekryteringen. Trots detta verkar det finnas en överhängande risk för att en intervju med invandrare inte handlar om saker som är relevanta för jobbet.
Sima Wolgast hoppas att hennes avhandling kan bidra till diskussioner om rättvis rekrytering.
– Vi vet att det sker diskriminering vid rekryteringar, frågan är om vi vill göra något åt det? I så fall tror jag att man måste se till att diskriminering får reella konsekvenser i en verksamhet och att det ska finnas bättre möjligheter för individer som blir diskriminerade att föra en rättslig process, säger hon.