– Just nu pratar man om tio miljarder dollar till en faststart-fond. Jag tycker man borde höja en röd flagg över detta, säger Steve Kretzmann, ordförande för Oilchange International, som följer förhandlingarna nära.
Han menar att det inte är till fördel för utvecklingsländer som är desperata efter pengar och att det egentligen inte är en särskilt stor summa.
– Vi måste börja prata om långsiktig finansiering som kan göra skillnad och också är mer demokratiskt.
Se till att pengarna gör nytta
Vem som ska hålla i pengarna är också en diskussion som pågår. Världsbanken verkar vara en klar favorit. Janet Redman på Institute for Policy Studies har granskat Världsbanken och är orolig för att banken försöker profilera sig som en klimatbank trots att deras stöd till fossil energi fortfarande är högt.
– Om Världsbanken får uppdraget måste finansieringen mätas och verifieras för att se att pengarna verkligen gör någon nytta. Det är viktigt att UNFCCC sätter upp tydliga regler som Världsbanken måste följa för att utsläppen ska minska.
Upp till USA
Steve Kretzmann tror inte att finansieringsfrågan i sin helhet kommer att lösas i Köpenhamn, utan att det är först nästa år då finanskrisens spår börjat suddats ut som man kan prata om långsiktiga pengar.
Men vem måste lägga pengar på bordet först för att andra ska följa?
– Det är helt klart upp till USA. Och vill politiker hitta pengar så kan dem det.