Splittrat EU om globala målen – här är motsättningar inför FN-mötet

Det finns också olika uppfattningar om varför framstegen är begränsade. Vissa ledamöter pekar på globala kriser som klimatförändringar, konflikter och ökade klyftor som centrala hinder. Andra menar att problemen snarare ligger i att målen är för omfattande, svårmätbara eller inte tillräckligt fokuserade.

Finansieringen är en av de mest omdiskuterade frågorna. Enligt flera förslag finns ett betydande globalt investeringsgap, samtidigt som många låg- och medelinkomstländer har höga skuldnivåer som begränsar deras möjligheter att investera i utveckling. I dokumentet lyfts både behovet av ökat internationellt bistånd och större inslag av privat finansiering.

Tillgång till vatten, energi och grundläggande samhällsservice återkommer som avgörande faktorer för att nå målen. Brist på resurser inom dessa områden beskrivs inte bara som ett utvecklingsproblem, utan också som en riskfaktor för konflikter, migration och ökad instabilitet.

EU:s roll i det globala arbetet får också stort utrymme. Det finns ett brett stöd för att unionen ska fortsätta vara en ledande aktör, men oenighet kring hur starkt EU ska styra medlemsländernas politik och hur mycket ansvar som ska ligga på nationell nivå.

Slutsatserna från arbetet väntas påverka EU:s position inför FN:s High-Level Political Forum, som hålls i juli i New York. Där kommer flera av de globala målen att granskas och följas upp.