Säkerhetsrisken med slakteriavfall har framkommit efter en explosion vid biogasanläggningen i Häljestorp utanför Vänersborg i Västergötland. Där inträffade en explosion vid reparationsarbeten med sliprondell på slamfilon. Reparatören som höll i sliprondellen flög iväg och landade en och en halv meter ned.
– Alla biogasanläggningar måste nu byggas om och få en särskild mottagningslinje för slakteriavfall, säger Lars Synnerholm, som arbetar på Räddningsverkets avdelning för brandfarliga och explosiva varor, före detta sprängämnesinspektionen.
Explosionsorsaken klargjord
Det kommunala avfallsbolaget Traab som driver anläggningen har själva gjort en utredning och hittat orsaken till explosionen. Räddningsverket har nu tillsammans med Yrkesinspektionen och Länsstyrelsen i Skaraborgs län granskat utredningen.
– Vid den så kallade hygieniseringen, då slakteriavfallet värms upp till en temperatur över 70 grader, bildas vätgas i stället för metan förutsatt att avfallet håller hög fetthalt och lågt pH, förklarar Lars Synnerholm. Vätgas är mycket lättantändligt.
Anläggningar måste byggas om
I Sveriges kommuner finns drygt 300 biogasanläggningar, oftast i anslutning till reningsverk. Bara ett fåtal av dessa tar emot slakteriavfall. Lars Synnerholm bedömer att cirka 15 till 20 anläggningar i landet tar emot slakteriavfall och därför har samma risk för vätgasexplosion. Han har nu börjat arbetet med att skriva till anläggningarna för att uppmärksamma kommunerna på problematiken. Ett problem vid det arbetet är att endast de biogasanläggningar som fraktar ut biogasen utanför anläggningen är skyldiga att söka tillstånd för den. Därför finns inte alla biogasanläggningar registrerade hos myndigheterna.
– Vi går nu ut via Svenska Gasföreningen och Renhållningsverksföreningen för att om möjligt uppmärksamma alla anläggningar om riskerna, berättar Lars Synnerholm.