Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Ny plan för utfasning av farliga kemikalier

Kemikalier Kemikalieinspektionen har i dagarna lämnat över ett förslag till regeringen, där man föreslår nya etappmål för utfasning av särskilt farliga ämnen till 2030.

Ny plan för utfasning av farliga kemikalier
Ing-Marie Olsson Ressner. Foto: Kemikalieinspektionen/ Adobe Stock

Högfluorerade ämnen, kvicksilver, kadmium och bly är några av de särskilt farliga ämnena som Kemikalieinspektionen vill fasa ut innan 2030.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Dessa ämnen är hormonstörande, mycket svårnedbrytbara och ansamlas i hög grad i levande organismer. De påverkar även fortplantningen och förändrar arvsmassan hos människor.

Därför har Kemikalieinspektionen tagit fram en strategi och tre nya etappmål för utfasning av farliga ämnen till regeringen. Förslagen är inriktade på att förebygga skadliga effekter på människor och miljö, och ska bidra till att stärka arbetet för att uppnå riksdagens miljömål och de globala målen för hållbar utveckling.

– Grundregeln är att vi inte ska använda de särskilt farliga ämnena och måste vi använda dem, så ska vi göra det på ett sådant säkert sätt så att de inte sprids, säger Ing-Marie Olsson Ressner, enhetschef på Kemikalieinspektionen till Miljö & Utveckling.

Tre etappmål

Ett av etappmålen är att det senast 2030 ska finnas beslut om utfasning av särskilt farliga ämnen. Ett annat etappmål är att Sverige ska uppnå en giftfri cirkulär ekonomi. Med det målet menas det att Sverige ska ta fram varor som är designade för giftfria och resurseffektiva kretslopp senast 2030.

Det ska också finnas information om importerade ämnens egenskaper, oavsett i vilket land tillverkningen sker. Exponeringen för kemikalier ska också minska till 2030, för alla i samhället.

Kan Sverige nå dessa mål, menar Kemikalieinspektionen, så har vi kommit en bra bit på vägen för att nå målet om en giftfri vardag.

Är det realistiskt att fasa ut alla de här ämnena?

– På sikt ja, men med den brasklappen att man kan behöva göra undantag för vissa användningar och situationer. För att få ett långsiktigt hållbart samhälle behöver vi fasa ut de här särskilt farliga ämnena, säger Ing-Marie Olsson Ressner.

Varför sätter ni etappmålen så långt fram i tiden?

– Tio år är inte alls någon lång tid när det handlar om att få till en hantering av kemiska ämnen. Vi har en harmoniserad lagstiftning på EU-arenan, så det är där vi jobbar. Vi lämnar in förslag på ämnen som ska fasas ut och samarbetar med andra länder i EU för att få arbetet att rulla framåt, och det är ganska långa processer, menar Ing-Marie Olsson Ressner.

Vad kan Sverige göra egentligen?

– Vi kan påverka ganska mycket och det har vi gjort både i utformningen och tillämpningen av lagstiftningen. Det vi kan göra är att fortsätta arbeta med våra kollegor runt om i Europa, för att påverka och föra in ämnen i de regelverk som finns i dag. Vi kan arbeta för att antingen begränsa användningen av ämnena eller se till att de hamnar på en kandidatförteckning för utfasning, säger Ing-Marie Olsson Ressner och berättar vidare:

– Kemikalier är ju inte enbart ett nationellt eller europeiskt problem, utan också ett globalt. Vi behöver jobba på den internationella arenan med frågorna. Främst genom ett fortsatt arbete inom de konventioner som finns, men också genom att fortsätta utveckla kemikaliekontrollen.

Vilka aktörer kommer påverkas mest av utfasningen?

– Effekterna av utfasningen påverkar oss alla. Den påverkar dem som tillverkar och handlar med de här specifika ämnena, men det som händer då är att man stimulerar innovation och utveckling. Effekterna för samhället blir att exponeringen för ämnena sjunker, vi får en samhällsekonomisk vinst då vi inte behöver städa senare eller ta hand om de problem som kunnat orsakas av de särskilt farliga ämnena, säger Ing-Marie Olsson Ressner.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.