Miljöledningssystem ger positivt miljöarbete

Ett av de länder där i princip inga utvärderingar gjorts är Österrike, kanske delvis beroende på att man tidigt satsade på Emas-registrering och certifieringsarbetet enligt ISO 14001 kom igång senare. Detta faktum tillsammans med att näringslivsstrukturen liknar bland annat den i Sverige är förklaringen till att Elisabeth Schylander valde att göra en studie där. Studien som döpts till ISO 14001 in Austria – Experiences, effects, and future challenges, har genomförts med hjälp av stipendiepengar och i samarbete med Vienna University of Economics and Business Administration samt näringslivsdepartementet i Österrike.

Intervjuer och enkät

Resultat bygger dels på intervjuer av konsulter, forskare och experter, dels på en enkät som skickades ut via internet till Österrikes 501 certifierade företag. Av dessa svarade 23,9 procent och deras svar ger, enligt Elisabeth Schylander, en god bild av situationen. De representerade till 70 procent företag med upp till 250 anställda och till 30 procent större företag med mer än 250 anställda och de var jämt fördelade inom industri- och servicenäringar. 89 procent av företagen hade ett integrerat system där också system för kvalitet, arbetsmiljö eller säkerhet ingick. Knappt 82 procent jobbade med ett kvalitetsledningssystem.

– Det ser ungefär likadant ut i Sverige, säger Elisabeth Schylander. Det var något som också de experter jag frågade hävdade liksom att situationen även är likartad internationellt.

En fördel i sammanhanget visade sig vara att många av företagen ansåg att integrationen underlättade dokumentationen för miljöledningssystemet då rutiner fanns, liksom för revisionen. Nackdelen var att det lätt blev byråkratiskt, komplext och resurskrävande med integrerade system. Implementeringsperioden av ett miljöledningssystem hade i snitt varit 1,5 år.

Transporter störst påverkan

I enkäten rankades trafik och transport som den faktor som hade mest miljöpåverkan för företagen, därefter följde energi, avfall och slutligen förbrukning av råmaterial.

De eventuella ekonomiska vinsterna av att införa ett miljöledningssystem var en av de frågeställningar som enkäten tog upp. På frågan vilka de största ekonomiska effekterna var på införandet så svarade många att de fick lägre kostnader tack vare avfalls- och resursoptimering. De menade att överblicken blev bättre över var man kunde göra kostnadsbesparingar. 75 procent av företagen konstaterade att de kunnat spara pengar, främst på avfallssidan. 29 procent uppgav att de fått direkta ekonomiska intäkter efter att ha infört ett miljöledningssystem, till exempel nya ordrar.

– Miljöledningssystemen har fått kritik tidigare för att de kostar och inte ger något ekonomiskt, konstaterar Elisabeth Schylander. Men enkäten visar på att man gör besparingar, men kanske inte så mycket direkta intäkter som när det gäller andra områden.

Olika drivkrafter

I enkäten har Elisabeth Schylander också fokuserat på drivkrafterna bakom att implementera ett miljöledningssystem och de upplevda effekterna av själva införandet. Lagstiftning och andra krav var den viktigaste drivkraften, därefter följer i fallande tyngd faktorer som image, att identifiera kostnadsbesparingar, få ett certifikat och förbättra sin miljöprestanda.

– Generellt visade enkäten att den svåra biten är lagstiftningen, konstaterar Elisabeth Schylander. Arbetet med den kopplat till certifieringen tar mycket tid, men verkar också betala sig bäst.

En annan slutsats var att de som satsade mycket på avfallshantering också tjänade pengar. Många ansåg däremot att dokumentationen var tungrodd. Inte heller hade utfallet när det gällde transporter varit så bra som man tänkt sig.

Miljöeffekter

Hur upplevde då företagen de direkta miljöeffekterna av att implementera ett miljöledningssystem? Det viktigaste bidragen var enligt företagen att systemet reducerade avfallet, bidrog till att resursanvändningen optimerades och att man använde mindre energi. Generellt har införande av systemet bidragit till att miljöfrågorna medvetandegjorts bland de anställda och hos ledningen. Däremot har det inte bidragit till några förändringar i produkternas livscykel. Inte heller när det gäller transportsidan har miljöledningssystemen bidragit särskilt mycket till miljöförbättringar.

– Jag tolkar det dock som att företagen skalar av transporterna och menar att de är leverantörernas ansvar, säger Elisabeth Schylander. De menar att de inte kan påverka dem trots att de bedömt att transporterna bidrar till företagens största miljöpåverkan. Här finns det en del att arbeta vidare med.

Positiv i grunden

Under studien har Elisabeth Schylander själv blivit mer positiv till miljöledningssystemen ur aspekten att de bidrar till miljöförbättringar. Tidigare var hon tveksam, men med stöd av resultaten menar hon att systemet har en positiv inverkan förutsatt att man arbetar med det på rätt sätt. Sedan är det en annan fråga hur snabba förbättringarna är.

– Att införa ett miljöledningssystem är inte lika med att få en bra miljö som många tror. Men studien visar att det finns positiva miljöeffekter av att införa miljöledningssystem, säger Elisabeth Schylander. Man skulle kunna fråga sig ur det sett ut om det inte funnits några miljöcertifieringar. En annan fråga är vilka alternativ som finns idag.

Hon menar dock att det finns mycket som pekar på att företagen måste arbeta ännu mer med de indirekta miljöaspekterna. I framtiden måste ytterliga steg tas och man måste arbeta med rätt miljöaspekter och inte bara de enkla.

De undersökta företagen menade också att det var möjligt att i framtiden utveckla miljöledningssystemen så att de bidrog mer till en hållbar utveckling och att inriktningen troligen skulle ha sin tyngdpunkt här och mindre på ekonomiska effekter. Jag anser att vi långt ifrån är i mål, men jag vill påstå att vi tagit ett steg i rätt riktning.

Fakta miljöledningssystem i Österrike

–75 procent av företagenhar gjort kostnadsbesparingar.

– 29 procent av företagen fick direkta ekonomiska vinster i form av exempelvis nya ordrar.

– Den interna snittkostnaden för att bygga ett system var 50 260 euro, snittet av konsultkostnaderna 18 480 euro och certifieringskostnaden i snitt 6 670 euro. Årskostnaden i snitt för att driva systemet är 26 650 euro.