Miljö ny trend i finansvärlden – men kontrollen brister

De finansiella aktörerna har länge varit skeptiska till miljöbedömningar vid investeringar. Men på senare år har intresset för miljöfonder ökat.
Däremot är det ännu svårt att få en tydlig bild av fondernas miljönytta. Behovet av kriterier och kontrollsystem är stort.

Intresset för aktiefonder som tar hänsyn till etiska och miljömässiga aspekter ökar bland investerare, fondförvaltare och fondsparare. I USA står denna typ av fonder för 15 till 20 procent av börsvärdet. I Sverige är motsvarande siffror fortfarande blygsamma. Av det totala fondsparandet står dessa fonder inte ens för en procent.

– Men trenden är att intresset för denna typ av sparande ökar, säger Maths Lundgren, doktor i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Ökad miljömedvetenhet

Det finns flera förklaringar till den här utvecklingen. En är den allmänt ökande miljömedvetenheten i samhället. Kunderna efterfrågar helt enkelt sådana placeringar. Framförallt kvinnor och unga fondsparare tillhör denna grupp.

– Det finns flera undersökningar som visar att kvinnor är mer intresserade av etiskt sparande än män och att unga människor tycker att denna typ av hänsynstagande är viktig, säger Maths Lundgren.

I och med att produktutbudet har blivit mer homogent tar konsumenterna i högre grad hänsyn till varumärke och vilka värderingar företaget kommunicerar, när det gör sina inköp. Denna tendens gäller alla produktområden och har lett till att företagen i sin tur blivit mer intresserade av att kunna visa upp att de till exempel värnar om miljön.

Avvaktande aktörer

Samtidigt har banker och finansiella aktörer under lång tid ställt sig avvaktande till miljöbedömningar vid kreditgivning och investeringar. Miljöfonder har allmänt av finansiella analytiker betraktats som en liten nischprodukt. Eftersom de i första hand strävar efter att göra snabba klipp, som ger största möjliga avkastning, har de inte varit så intresserade av om företagen bedriver ett långsiktigt miljöarbete eller ej.

Men nu verkar en islossning vara på väg. Ett aktivt miljöarbete har börjat betraktas som ett tecken på att företaget i övrigt är välskött.

– Investerarna har fått upp ögonen för att det finns rent ekonomiska skäl att satsa på företag som uppvisar bra prestanda när det gäller miljö och etik, säger Markus Åhman på IVL Svenska Miljöinstitutet, som för närvarande driver ett projekt i samarbete med Skandia, Handelshögskolan i Göteborg och Naturvårdsverket med syfte att utveckla metoder för att ta hänsyn till miljö och socialt ansvar vid kapitalförvaltning.

Svårt bedöma

Det är i dagsläget mycket mycket svårt att få en tydlig bild av fonders miljönytta, inte bara för den enskilde spararen utan även för fondförvaltare och investerare. Hittills har få studier gjorts på hur miljöfonder egentligen är uppbyggda, vilka kriterier som används vid förvaltningen, samt vilken tillförlitlighet metoderna har.

– Metodiken bakom miljöfonderna är ofta alldeles för osäker för att fondförvaltare och investerare ska kunna dra slutsatser, säger Markus Åhman.

Han framhåller att det inte innebäratt miljöfonder analyseras sämre andra fonder, utan att bristerna snarare är kopplade till att man inom finansbranschen överlag har en benägenhet att på ett nästan religiöst sätt fatta beslut på ”känsla”.

Kraftfulla modeller

Det är också väldigt komplicerat att rangordna företag ur miljösynpunkt. Vilka kriterier ska man titta på och hur ska man väga dem mot varandra? Är det till exempel viktigare att ett företag avstår från att göra affärer med oljebolag än att det minskar sina koldioxidutsläpp? Och hur ska ett företag inom verkstadsindustrin som oundvikligen har en stor miljöpåverkan kunna jämföras med ett tjänsteföretag, som kanske har ett mindre aktivt miljöarbete, men tack vare sin verksamhet automatiskt släpper ut mindre gifter?

Fondförvaltarna har med andra ord en svår uppgift, men trots det tror Markus Åhman att det finns goda möjligheter utveckla metoder för en säkrare och mer oberoende värdering av miljöfonder.

– Det finns etablerade och kraftfulla modeller för multikriteriebeslut som används i andra sammanhang inom företag i dag, till exempel när det gäller lokalisering av nya fabriker. Att anpassa dessa modeller till bedömning av fonder är fullt möjligt. Det är dessutom något som fondförvaltare och investerare kan tjäna mycket pengar på.

IVL har sedan hösten 1999 samlat in information genom mediaundersökningar, fallstudier, intervjuer, enkäter och workshops. Materialet håller nu på att analyseras för att i slutänden leda fram till en särskild metodik för insamling och värdering av företags miljöinformation. I slutet av 2001 kommer resultatet att presenteras i en bok.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste