Allt fler miljöbrott hamnar i domstol

Anmälningar om miljöbrott som tas om hand av utbildade miljöpoliser och åklagare har åttadubblats de senaste tre åren.
– Ändå är möjligheterna att skaffa kunskaper om miljöbalken stor, menar Stefan Karlmark, miljöåklagare vid åklagarkammaren i Västerås.

Förra året inkom det totalt cirka 2 700 anmälningar om brott mot miljöbalken. Överträdelserna i sig har sannolikt inte ökat i antal, men de anmälningar som kommer in idag handläggs av utbildade miljöpoliser och miljöåklagare, i stället för att hamna i byrålådan. Under de senaste tre åren har antalet handlagda brott åttadubblats.

– Tidigare prioriterade inte polis och åklagare miljöbrott. Inom rättsväsendet fanns det brister i handhavandet av den typen av överträdelser. Idag möts den som överträtt miljöbalken av polis och åklagare som kan ämnet, säger Stefan Karlmark, och idag har vi dessutom skärpta straff i form av förutom böter även villkorlig dom och böter.

Det har visat sig att företagare reagerar lite yrvaket på den nya situationen. För många är det svårt att inse de negativa effekterna av exempelvis 100 liter färg som hälls ut. De menar, enligt Stefan Kalmark, att deras del är så liten i sammanhanget att det inte spelar någon roll.

Beteendeförändring

– Det här visar att man måste försöka arbeta med en beteendeförändring, betonar Stefan Karlmark. Antagligen uppnår vi en positiv effekt redan när näringsidkare upptäcker att företagarkolleger löper risk att få fängelse för ett miljöbrott. Det väsentliga är att man skärper sig. Men i sammanhanget kan det också vara värdefullt med ett hårt straff, det skulle tydligt markera att man inte sak kan smita ifrån sitt ansvar.

Det går inte heller att fortsätta vara ovetande om innehållet i miljöbalken eftersom informationskällorna är många och det finns riklig tillgång till informationsmaterial från tillsynsmyndigheterna, det vill säga kommun och länsstyrelse. Tidskrifter och CD-skivor är andra exempel miljöåklagaren hänvisar till.

Stefan Karlmark ser tre hot idag mot miljötillsynsarbetet. Det första är risken att det kan uppstå ”miljöbalksfria” zoner eftersom tillsynen bedrivs olika ute i kommunerna. Ett andra hot är att utbyggnaden av de polisiära resurserna sker för långsamt och det tredje och sista hotet att domare i domstolarna inte är utbildade i miljöfrågor och ännu inte betraktar miljöbalken som den skärpta lagstiftning det är.

I det fortsatta miljöarbetet med den kommunala miljötillsynen är det viktigt att främst politikerna lever upp till balkens krav på en effektivare tillsyn så att överträdelser bedöms lika oavsett var de inträffar.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste