Lera stoppar föroreningarna

Sveriges 40 000 förorenade områden innebär en allt större risk för hälsa och miljö. Ecosoil är en ny marksaneringsmetod som genom att borra ned behandlad lera i rör under marken, kan fasa ut miljöfarliga ämnen som klorerade kolväten, PCB och arsenik.

Ofta saneras mark genom att förorenad jord schaktas bort och deponeras för att renas på annat håll. Förutom långa transporter till deponering, som i sig inte är bra för naturen, skapar det problem om marken är svår att gräva upp eller om det står byggnader i vägen. Med ecosoilmetoden, ett ny svensk metod som precis fått sju miljoner i EU-bidrag för vidare utveckling, kan man istället sanera marken trots att byggnaderna står kvar. Det sker genom att slitsade eller perforerade rör förs in horisontellt i marken med hjälp av styrd borrning. Absorberingsmaterialet, som i tidigare tester mest bestått av bark förs sedan ner i de borrade hålen med hjälp av strumpor, länsare eller strängar med behållare.

Nytt material

Barken har haft sina begränsningar som absorberingsmaterial och är egentligen bara effektiv när det gäller att sanera rena petroleumföroreningar och tungmetaller. Men genom ett avtal med en europeisk patenthållare har Ecosoil nu fått tillåtelse att använda en ny preparerad lera som klarar av det mesta i föroreningsväg.

– Leran klarar att oskadliggöra tekniska föroreningar som exempelvis fenoler, klorerade kolväten, PCB, PAH, cyanid och arsenik vilket gör att metoden kan användas för att sanera alla typer av områden, från bensinmackar till övergivna gasverk och nedlagda soptippar, säger Pontus Schwalbe som tagit fram ecosoilmetoden.

Tillsammans med Stadspartnergruppen i Linköping och Styrud Ingenjörsbyrå har han bildat ett bolag, Ecopartner och de ska sälja Ecosoil i Sverige.

Beprövat utomlands

Att använda just lera vid sanering är en beprövad metod i Europa. I exempelvis England, Holland och Danmark har den använts för att rena industriområden, då mest genom att området isoleras av lerbarriärer runt området. Att borra ned leran i rör under marken är däremot nytt och har aldrig testats i full skala.

Hur lång tid det tar för den nedborrade leran att absorbera föroreningarna är därför inte riktigt klart. Pontus Schwalbe tror dock inte att reningsprocessen kommer att ta längre än ett par månader. Projektet ska testas i full skala med början i vinter och först då kan man utvärdera hur metoden kommer att fungera.

Även vad som ska hända med leran när den är förbrukad hoppas man kunna ge svar på efter testperioden. Mycket av föroreningarna oskadliggörs av lerans kemiska sammansättningar, men inte allt, en viss del blir kvar, inkapslad i leran. Ute i Europa har man låtit leran ligga kvar i marken.

– Antingen kommer vi att ta upp leran eller så får den ligga kvar, det beror lite på vad de kommande testerna visar, säger Pontus Schwalbe.

Stort intresse

Pontus Schwalbe tycker sig se ett ökat intresse för marksaneringsmetoder i Sverige. Idag finns det bortåt 40 000 förorenade områden i landet och behovet av att återställa marker kring gamla industrier, soptippar och bensinstationer är stort.

– I Sverige ligger vi ungefär tio år efter övriga Europa. Vi har haft mycket utrymme att bygga på och har därför inte intresserat oss för mark som blivit förorenad, men det tror jag kommer att ändras. Exempelvis i Stockholmsområdet har bostadsbristen gjort det högintressant att bygga på gamla industrimarker, konstaterar Pontus Schwalbe.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste