Kunskapshöjning inom mänskliga rättigheter livsviktig för svenska företag

Krönika Transparens har i Sverige länge handlat om att berätta vad man gör inom hållbar utveckling och kanske främst inom utsläppsfrågor. Nu behöver företag visa på en hög grad av förståelse och kunskap för vad som avses med mänskliga rättigheter och hur dessa påverkas av affären för att också klargöra hur detta praktiskt hanteras. Det skriver Parul Sharma i en krönika för Miljö & Utveckling.

Kunskapshöjning inom mänskliga rättigheter livsviktig för svenska företag
Parul Sharma, foto: Adam K Johansson. Textilfabrik, foto: Adobe Stock

Företagens tillbörliga aktsamhet i verksamhetskedjan

För att EU ska kunna uppnå sina klimat- och hållbarhetsmål och säkerställa skyddet av de mänskliga rättigheterna är det viktigt att företag kartlägger och förebygger, sätter stopp för eller begränsar sin verksamhets inverkan på de mänskliga rättigheterna och miljön.

Parul Sharma. Foto: Mattias Bardå

I EU:s direktiv om företagens tillbörliga aktsamhet fastställs regler om skyldigheter för stora företag när det gäller faktiska och potentiella negativa effekter för de mänskliga rättigheterna och miljön, med avseende på företagens egen verksamhet, deras dotterbolags och deras affärspartners verksamhet. Det innehåller också bestämmelser om sanktioner och civilrättsligt ansvar för åsidosättande av dessa skyldigheter. Slutligen fastställs skyldigheter för företag att anta en plan som säkerställer att deras affärsmodell och företagsstrategi är förenliga med Parisavtalet. Direktivet ska stärka skyddet av miljön och de mänskliga rättigheterna i och utanför EU.

Ojämlikheten i världen ökar och jämlikhet anses vara en förutsättning för hållbar utveckling. Det har FN:s klimatpanel och andra forskare i omgångar konstaterat. Världsbanken menar nu att det inte längre går att nå målet om att bekämpa extrem fattigdom till 2023. FN:s utvecklingsprogram bekräftar denna bild och uppskattar att den mänskliga utvecklingen backar i nio av tio länder.

Över 820 miljoner människor – ungefär en av tio – går hungriga. Nästan 60 procent av dem är kvinnor och barn. Detta kommer att påverka västvärldens värdekedjor och öka utmaningen inom nutida slaveri i produktionen. Detta har noterats av mig och mina kollegor i regionen Sydasien, där vi dagligdags granskar värdekedjor inom minst ett femtontal olika industrier och branscher och ser att tvångsarbete och annat nutida slaveri vuxit rejält de senaste åren.

Fakta

Direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag

Det kommande EU-direktivet Direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet fastställer en skyldighet för vissa företag att visa tillbörlig aktsamhet i sin verksamhet och i sina värdekedjor i syfte att motverka negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö. Bolagsledningen blir skyldig att se till att företaget uppfyller sina skyldigheter i fråga om tillbörlig aktsamhet, ibland kallat due dilligence. Förslaget innehåller även krav på planer för klimatanpassning i enlighet med Parisavtalet. Den tidigare regeringen skrev förra året att den välkomnar förslaget till direktivet men att förslaget emellertid behöver analyseras vidare.
Källa: Riksdagen

Större investeringar i hållbarhetskommunikation än i operativa hållbarhetssatsningar

Stickprov mellan 2014-2021 visar det att svenska storföretag generellt har större budgetar till hållbarhetskommunikation än de har till sina inköpsavdelningar för att stärka deras hållbarhetsarbete, mandat och kompetens. 8 av 10 inköpare upplever i princip ingen skillnad när det gäller just hållbarhetsinsatser. Det är heller inte helhetsgreppet som är svårt utan den i princip obefintliga uppföljningen av de så kallade ”kraven” som ställs genom breda uppförandekoder. 9 av 10 inköpare vet inte hur de ska verifiera att en leverantör i exempelvis Kambodja efterlever det svenska företagets hållbarhetsspektrum.

Andra undersökningar av nordiska bolag visar att man anser frågor som rör mänskliga rättigheter i produktionskedjor som mer common sense och något alla förstår bör efterlevas. Däremot var det få som kunde beskriva hur efterlevnad i praktiken sker. (Källa: The Academy for Human Rights in Business).

Rekommenderade förberedelser inför kommande lagstiftning

Ett avgörande steg i förberedelsen är stärkande av kompetensen hos nyckelpersoner inom inköpsavdelningar, strategiska köpare, säljare och mellanchefer. Juristerna på bolagen eller bolagsjurister behöver börja titta på kontraktsmässiga krav på företagets leverantörer för att skapa transparens och öppenhet i redovisningen av leveranskedjor vilket möjliggör och förenklar insyn och uppföljning.

Även företagets leverantörer ska visa på en förmåga att implementera processer och rutiner för en genomlysning som omfamnar arbetstagares rättigheter, miljö och mänskliga rättigheter. Var beredd på att tillhandahålla utbildning och praktisk vägledning för att öka kunskapen och kapaciteten hos leverantörer. Se till möjligheterna att utveckla innovativa lösningar för uppföljning i nära samarbete med leverantörer i tillverkande högriskländer.

Nya partnerskap och arbetsmetoder behöver utvecklas för uppföljning där ideella organisationer, på plats i tillverkningsländer kan vara en samarbetspartner och sakkunnig inom vissa specialområden som barnets rätt, kvinnors rättigheter, minoritetsfrågor, urfolkens rättigheter, vatten och markfrågor etcetera.

Transparens har i Sverige länge handlat om att berätta vad man gör inom hållbar utveckling och kanske främst inom utsläppsfrågor. Nu behöver företag visa på en hög grad av förståelse och kunskap för vad som avses med mänskliga rättigheter och hur dessa påverkas av affären för att också klargöra hur detta praktiskt hanteras.

Processer och rutiner bör nu etableras mot bakgrund av tillämpliga regelverk som också kräver legal rådgivning. Här behöver avtalsrättsliga knep antas för att kunna kontrollera sin verksamhetskedja. Det är väldigt få svenska företag som kan visa på framsteg än så länge.

Global Slavery Index rapporterar att cirka 50 miljoner människor lever i någon form av nutida slaveri idag. Mörkertalet är enormt då rapporteringen från vissa regioner numera är näst till omöjlig.

En annan akut fråga är tvångsarbete. Idag är cirka 21 miljoner människor globalt fast i tvångsarbete, av dessa är 11,5 miljoner kvinnor och 5,5 miljoner barn. Av alla dessa 21 miljoner människor arbetar 90 procent i privat verksamhet.

Såväl matvarukedjor, gruvindustrin, automobil, turism-hotell, klädindustrin och elektronikföretag riskerar att bidra till att upprätthålla dessa kränkningar om man blundar för problemen. Ansvaret omfattar en produkts hela leveranskedja från råvaruutvinning, via processindustri och tillverkning till köparen i Sverige och det avfall som genereras. Därför är de människor som påverkas av våra inköpsbeslut långt många fler än de som bor och verkar i Sverige.

Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på hållbar utveckling och författare

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.