Tanken är att systemet ska komplettera de mer generellt verkande skatterna på bränsle och bidra till att minska transportsektorns oljeberoende och klimatpåverkan.
Utredningen föreslår bland annat att det införs ett nytt bonus–malus-system för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar av fordonsår 2018 eller senare, som registreras i vägtrafikregistret den 1 januari 2018 eller senare. Malusdelen ska regleras i vägtrafikskattelagen och bonusdelen regleras i den nu gällande förordningen om supermiljöbilspremie.
I dag beskattas nyare lätta fordon inom det koldioxidbaserade systemet, utifrån fordonets koldioxidutsläpp per kilometer, och äldre lätta fordon beskattas inom det viktbaserade systemet utifrån fordonets vikt. Personbilar med särskilt låga kodioxidutsläpp kan berättiga till ett särskilt stöd, den så kallade supermiljöbilspremien.
Centerpartiet är för ett bonus malus-system för fordon, men tycker att datumet för införande kommer för sent.
– Det har dragits i långbänk och Romsons löfte om införande nu vid årsskiftet infrias inte. Det är ett svek både mot klimatet och miljöbilsvännerna, säger Rickard Nordin (C), energipolitisk talesperson.
Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet, menar att förslaget inte kommer leda till en fossiloberoende bilpark.
– Vinnaren är en laddhybrid, som får större premie än idag, förloraren en bil på förnybara drivmedel, vars klimatnytta ignoreras. Därmed saknar vi tydlighet för konsumenten – det ska inte vara svårare att välja klimatsmart bil än kylskåp, säger han.
Fakta
Rabatt eller straffskatt?
Rabatt på bilar med låga utsläpp
0 gram per kilometer: 60.000 kronor
1–35 g per kilometer: 45.000 kronor
36–50 g per kilometer: 35.000 kronor
Straffskatt på bilar med högre utsläpp
Bensin- och dieselbilar: 80 kronor per gram koldioxid, utöver 95 gram under tre år. Därefter 22 kronor per gram koldioxid, utöver 95 gram.
Alternativa bränslen: 11 kronor per gram koldioxid, utöver 95 gram under alla år.