Hårdare krav på hushållen

En förutsättning för att avfallet ska kunna förbrännas, återvinnas eller komposteras är att det är rätt sorterat från början. Därför kommer deponiförbudet förmodligen att få störst konsekvenser för hushållen med ökade krav på sortering.

I Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter om sortering av avfall framhålls också att det är viktigt att kommunerna informerar hushållen och andra verksamheter som ger upphov till hushållsavfall hur de ska sortera sina sopor.

– Om jag slänger batterier i fel tunna så att de hamnar i sorteringen för brännbart avfall i stället för tunnan för farligt avfall så kan ju hela fraktionen bli förorenad, säger Gunnel Klingberg på RVF. Därför är det mycket viktigt att hushållen blir medvetna om hur soporna ska omhändertas och varför det är viktigt att göra rätt.

Gunnel Klingberg tror inte att det är någon omöjlighet att få hushållen att sortera rätt, men betonar att det ställer krav på att kommunerna är tydlig i sin information och förklarar vilka konsekvenser felsorterade sopor kan få för exempelvis återvinning eller kompostering.

Bra för debatten

Hon menar att många glömmer bort den del de själva har i avfallsproblematiken. Samtidigt som man klagar på förbränningen av sopor och gift som läcker ut från deponierna så slänger man flaskor med rengöringsmedel som är klassade som farligt avfall rakt ner i soptunnan.

Den nya renhållningsförordningen tror hon kan vara betydelsefull för debatten om framför allt farligt avfall. I grunden handlar det om att folk engagerar sig och börjar ställa krav på de produkter som säljs i affärerna. Genom att välja alternativ som inte klassas som farligt avfall slipper man också problemet när dessa produkter ska slängas.

– Det är bättre att prata om hur avfallet uppkommer i stället för att bara ta tag i symptomen, när avfallet väl hamnat på soptippen, säger Gunnel Klingberg. Om vi inte lär oss att koppla ihop våra inköp med det som sedan hamnar på soptippen kommer vi aldrig att få bukt med de miljöproblem som avfallet orsakar.