Expertens tips: Så säkrar du riskgrödorna

Guide Vad är viktigt att tänka på för att komma i gång med hållbara leverantörskedjor av riskgrödor? Experten Miriam Thunborg, projektledare på svenska plattformen för riskgrödor, ger sina bästa tips.

Expertens tips: Så säkrar du riskgrödorna
Miriam Thunborg. Foto: Press / Adobe Stock

Riskgrödor, alltså grödor som vi gjort oss beroende av som kan innebära stora risker för människor och miljö, finns ofta att hitta längre bak i leverantörskedjorna. Kaffe, kakao, soja, palmolja, trä och gummi är exempel på riskgrödor kopplade till risker om avskogning, men andra typer av riskgrödor innefattar också majs, rörsocker och bomull.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Miriam Thunborg, projektledare på svenska plattformen för riskgrödor på Ethical Trading Initiative (ETI) Sverige, menar att det finns flera anledningar till att det är viktigt med hållbara leverantörskedjor för riskgrödor. Bland annat kan det innebära en ren affärsrisk att ha grödor i sina produkter som har kopplingar till kränkningar av mänskliga rättigheter, men också för att det finns i en så stor del av våra produkter.

Palmolja är till exempel en gröda vi har gjort oss beroende av och som finns i nästan hälften av alla förpackade livsmedel och produkter inom dagligvaruhandeln.

Förutom att det också är viktigare att ha koll på vad man faktiskt har i produkterna, pekar Miriam Thunborg också på att företag i dag möter ökade förväntningar från investerare, som i allt högre grad väger in hållbarhetsrisker i sina beslut och från konsumenter som efterfrågar hållbara produkter.

– För större företag är det dessutom inte längre frivilligt, utan lagkrav genom bland annat avskogningsförordningen (EUDR), CSRD och CS3D.

Biologisk mångfald och mänskliga rättigheter

Hon menar även att jordbruket står för en tredjedel av de globala utsläppen och biologisk mångfald är grunden för all livsmedelsproduktion.

– Vi måste bromsa klimatförändringarna och vända den negativa trenden för ekosystemen. Utan biologisk mångfald blir odling osäker, dyrare eller omöjlig – vilket gör frågan relevant och affärskritisk för alla företag, oavsett var i kedjan man befinner sig, säger hon.

Det finns även rent etiska aspekter.

– Om vi nu använder oss av riskgrödorna som kan innebära en mycket negativ påverkan där de odlas och för människorna som odlar dem kan man också se på det som att det är vår skyldighet att ta ansvar trots att odlingen inte sker på vår egen bakgård.

Miriam Thunborg tipsar om fem steg man kan ta för att komma i gång med att säkra hållbara leverantörskedjor:

1. Börja med att kartlägga vad ni faktiskt köper in

Ta reda på vilka riskgrödor ni har i sortimentet, vilka produkter de ingår i och hur leveranskedjan ser ut. Involvera era leverantörer i arbetet. Genom att förstå vad ni köper och varifrån, kan ni prioritera era insatser och fokusera där påverkan är störst. Detta är också ett viktigt steg för att förstå hur ni påverkas av kommande lagstiftning, som EU:s avskogningsförordning, som kräver att företag kan visa att deras produkter inte bidragit till avskogning och är lagligt producerade.

2. Identifiera riskerna i era leveranskedjor

Analysera de största hållbarhetsutmaningarna kopplade till de grödor som finns i produkterna ni säljer. Det kan handla om barnarbete i kakaoproduktion, avskogning och markomvandling vid sojaproduktion eller bristande spårbarhet och transparens i palmoljekedjan. Identifiera vilka utmaningar som är mest relevanta utifrån era inköp och ursprungsländer. Genom att koppla riskerna till specifika ursprung och leverantörsled får ni bättre förutsättningar att ställa rätt krav och göra skillnad. Använd till exempel rapporter, medieartiklar och öppna verktyg som Trase, Business & Human Rights Resource Centre och Verisk Maplecroft för att kartlägga generella risker för olika länder och sektorer. 

3. Sätt en policy för hållbara inköp av riskgrödor

Utforma en policy för hållbara riskgrödor som tydligt slår fast att ni inte vill bidra till avskogning, markomvandling eller kränkningar av mänskliga rättigheter. Policyn bör vara vägledande i inköp, leverantörsdialog och kommunikation, och täcka in mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Utgå från internationella ramverk som FN:s vägledande principer, FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s kärnkonventioner. Du behöver inte börja från noll, hämta gärna inspiration från företag som har kommit längre i sitt arbete. 

4. Ställ krav och börja köpa in mer hållbart

Ställ konkreta krav på era leverantörer och prioritera inköp av hållbarhetscertifierade produkter där det är möjligt, exempelvis RSPO, Fairtrade, Rainforest Alliance eller ekologiskt. Certifiering är inte hela lösningen, men är ett praktiskt verktyg för att komma igång.

5. Samverka och lär av andra

Många andra företag står inför liknande utmaningar. Lyft frågan i er branschorganisation och gå med i initiativ där ni kan lära av andra och kroka arm tillsammans för mer hållbara riskgrödor. I Sverige finns bland annat Svenska plattformen för riskgrödor (soja och palmlja), ETI Sverige (mänskliga rättigheter i leveranskedjor) och bredare nätverk som Nätverket för Hållbart Näringsliv och CSR Sweden.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste