Inga produkter i varukorgen.
Gratis naturkapital ett problem
Miljöarbete Vi är helt beroende av leveranserna från naturen. Den är grunden för vår välfärd. Tänk om varje företagare började överväga att sudda ut spåren genom att kompensera för den natur de tagit i anspråk. Det skriver Anders Enetjärn, vd för Enetjärn Natur.
En blåsig vårvinterdag satt jag i en vindsäck på toppen av fjället Akka efter en tuff tur med skidor uppför glaciärer och bergskammar. Jag gillar känslan av att vara liten inför naturen. Att inte lämna mer efter mig än skidspåret som snart drevat igen.
Fjällvidder, vidsträckta skogar, karg kust, det lilla berget bakom knuten där familjen ibland fikar på helgerna. Naturen är viktig för att jag ska må bra. Men jag vet också att det ytterst är naturen som förser mig och oss alla på jorden med mat och annat livsnödvändigt. Vi är helt beroende av leveranserna från naturen. Den är grunden för vår välfärd. Och vi använder naturen för att den är värdefull för oss. Men vi förlorar den för att den är gratis.
Därför blir det problem för oss när naturen inte längre levererar som den alltid gjort. Landskapet har gått igenom en storskalig omvandling från mångfald till fiberfabrik, städer och infrastruktur. Sakta har bilden av orörd gammelskog och betade hagar suddats bort ur våra minnen. Referenserna är glömda. I stället har vi vant oss vid att naturen ser ut som den gör från bil- eller tågfönstret. Varje kvadratmeter ska användas effektivt. Resultatet av landskapsomvandlingen är att insekternas pollinering av våra grödor börjar gå dåligt. Och att Östersjön i stort sett har slutat leverera mat till oss. Vad sker härnäst om vi inte börjar ta hand om våra ekosystem?
Därför är jag glad att det finns många sätt att hindra förlusterna av natur. Att skydda natur med statens pengar, att sköta skog, jord och vatten med omtänksamhet mot arterna och att minimera skada vid exploatering är viktiga steg. Men det kommer inte att räcka. Det är dags att börja ”skapa natur” – det vill säga att återställa och ge nya förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. EU:s nya naturvårdspolitik betonar vikten av att ”restaurera degraderade landskap”. I mitt företag hjälper vi olika exploatörer att kompensera för den natur som kommer att gå till spillo när de planerar att omvandla natur till vägar, bostadsområden, energianläggningar, täkter eller gruvor. Ekologisk kompensation innebär att skydda och förbättra lika mycket natur som den som förstörs. Att ge tillbaka.
Jag har upptäckt kraften och viljan till förändring bland företagen. Här är beslutsvägarna korta. En företagsledning kan verkligen göra skillnad. Min drivkraft är att få företagen att göra ett ställningstagande: ”Vår verksamhet innebär att vi utnyttjar naturen. Vi gör ett uttag av gratis naturkapital. Det är ett problem för oss. Men vi ska göra något bra av det – vi ska ge tillbaka minst lika mycket”. Naturen finns ju någonstans i varje företags värdekedja.
I gengäld har jag fått tillbaka en del frågor. Den kanske mest spännande är från en stor fastighetsägare: Hur kan vi som fastighetsägare retroaktivt och frivilligt kompensera för all den natur som vi tagit i anspråk för att bygga våra fastigheter? Tänk om varje företagare på det sättet började överväga att sudda ut spåren!
Om några månader kacklar riporna i videt nedanför Akka. Naturens årscykel går vidare och spåren av mig är för evigt borta. Hemma sjunger lövsångaren i kanten av det lilla berget. Att jag och familjen hade en fikastund där har naturen glömt. Men för mig finns upplevelserna kvar på näthinnan. De ger mig välfärd. Ju fler vi är som bryr oss om och fascineras av olika djur och växter, desto rikare liv får både vi själva och våra barn och barnbarn.
