Inför de avgörande förhandlingarna om ett globalt plastavtal i Genève riktar miljöorganisationer skarp kritik mot det inflytande fossil- och petrokemisk industri utövar i samtalen. Enligt Greenpeace och CIEL deltog över 290 lobbyister från dessa sektorer under tidigare rundor – fler än hela EU:s delegation.
Globalt plastavtal i gungning – starka intressen vill stoppa produktionsmål
PLAST Nästa runda i FN:s plastförhandlingar äger snart rum i Genève. Medan förhoppningarna om ett starkt globalt avtal lever vidare, växer kritiken mot fossilindustrins växande inflytande över processen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Den globala plastproduktionen väntas enligt OECD öka med 50 procent till 2040 om inga styrmedel införs. Samtidigt når återvinningsgraden inte mer än 17 procent, även i de mest optimistiska scenarierna för 2060.
– Vi riskerar att få ett urvattnat avtal om de som tjänar mest på plastföroreningarna får skriva reglerna själva, säger Anna Diski, kampanjledare på Greenpeace, i en kommentar.
Organisationen kräver nu att industriella lobbyister stängs ute från förhandlingarna, samt att avtalet innehåller bindande mål om att minska plastproduktionen med minst 75 procent till 2040.
Produktion i fokus – inte bara avfall
Debatten i Genève väntas bli särskilt intensiv kring frågan om avtalets ambitionsnivå: ska målen vara globala och kvantitativa, eller nationellt satta? En majoritet av medlemsländerna stödjer en gemensam ram, men ett fåtal oljeproducerande stater har hittills blockerat framsteg.
Företag som INEOS och Dow menar att produktionen av plast ofta är en klimatsmart lösning jämfört med alternativen. Men enligt FN:s miljöprogram räcker inte bättre avfallshantering – själva produktionen måste ner för att minska föroreningarna.
Vad står på spel för svenska aktörer?
Ett starkt plastavtal skulle enligt bedömare kunna leda till nya krav på materialval, produktdesign och återanvändning i både offentlig upphandling och företagsproduktion.
För svenska kommuner och myndigheter kan tydligare regelverk också underlätta införandet av effektiva plaststrategier och ge stöd i upphandling av återvinningsbara produkter.


