Frivilligt regelverk ska öka möjligheterna till skadestånd

Juridik & Politik Även de som lever i laglöst land och utsätts för brott mot mänskliga rättigheter, ska kunna få hjälp av juridik framöver. Den svenske advokaten Claes Cronstedt och elva andra jurister har föreslagit ett frivilligt regelverk som utgår från New York-konventionen. Den gör att alla kan söka skadestånd från företag i hela världen inför skiljedomstol.

Frivilligt regelverk ska öka möjligheterna till skadestånd
AdobeStock

Claes Cronstedt, affärsadvokat och människorättsspecialist, anser att situationen är sorglig vad gäller läget för mänskliga rättigheter och företag världen runt. Världens länder skriver under konventioner, som dem för mänskliga rättigheter enligt FN. Men sedan händer inget mer.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Under många år har de som drabbats av företags framfart kunna söka rättvisa i USA. Claes Cronstedt lyckades till och med dra Sovjetunionen inför rätta, och även få rätt i en domstol i USA, vad gäller fallet Raoul Wallenberg.

– Det var en fin känsla att se hur en rättsordning kan användas mot en stormakt på det sättet, berättar han.

Ingen lämplig domstol åtog sig fallet

Efter det specialiserade han sig på mänskliga rättigheter och företag, bland annat som delägare i Baker & McKenzie Advokatbyrå, den svenska delen av en mycket stor internationell byrå. Han grundade företagets CSR Practice Group i Stockholm.

Men 30 år efter domen mot Sovjetunionen, blev han varse att den globala rättsordningen inte räckte till. Fallet som handlade om hur oljebolaget Shells verksamhet drabbat befolkningen i Nigeria ledde inte dit det borde ha gjort. Ingen domstol som hade varit lämplig åtog sig fallet.

– Det fick mig att koka över, berättar han.

Tittar på att använda skiljedomsförfarande

Claes Cronstedt tänkte att något nytt krävdes som skydd och hjälp för dem som lever i länder med bristande juridiskt system, på grund av korruption eller annat. Han insåg att det går att utnyttja skiljedomsförfarande. Nu har han fått andra, bland annat jurister världen runt, att intressera sig.

Skadeståndet som döms ut, kan drivas in av domstolar i alla de 159 stater som skrivit under New York-konventionen som är grunden för systemet att driva in skadeståndet. Från nästa år ska det förhoppningsvis gälla även för mänskliga rättigheter.

– Vi utvecklar ett juridiskt verktyg som kan hjälpa dem som fått sina mänskliga rättigheter kränkta att få ersättning, bland andra ursprungsfolk, säger Claes Cronstedt.

Enda möjligheten för vissa drabbade

Den holländska regeringen stödjer arbetet och staden Haag är med och finansierar det.

– Vi som jobbar med mänskliga rättigheter menar att det i princip är den enda möjligheten för de människor som drabbats av företags agerande i vissa länder, säger Claes Cronstedt.

Systemet är frivilligt. Företagen som ska kunna omfattas av det, måste själva skriva under en skiljeklausul som gör att de går med på att skiljedomstolarna får användas för konflikter. Claes Cronstedt tror att många företag ändå kommer att skriva under det tänkta regelverket för mänskliga rättigheter, eftersom pressen från samhället ökat. Internet och sociala medier sprider nyheter om missförhållanden mycket snabbt med risken för skada på varumärket som följd.

– Nuförtiden tar företagen det här på allvar. De är rädda om sitt rykte på ett sätt som de inte var förut, säger Claes Cronstedt.

Intresse från näringslivet

Han har talat med flera företagsföreträdare och vet att många gillar idén. I dagsläget kommer de som struntar i mänskliga rättigheter billigt undan, medan de som följer reglerna får ta kostnaden för att göra rätt, vilket snedvrider konkurrensen.

De drabbade behöver däremot inte ha skrivit under för att ha rätt att driva process. Även tredje part ska kunna påkalla skiljedom. De skadelidande som själva inte resurser för att driva ett ärende inför skiljedomstol kan därför få hjälp av människorättsorganisationer.

Regelverket som Claes Cronstedt arbetar med kan även användas för att komma till rätta med problem hos underleverantörer. Om ett upphandlande företag tecknat avtal om att vissa regler måste följas, och så ändå inte sker, kan ärendet gå till en skiljedomstol.

Läs mer: Sex steg för bättre social hållbarhet vid upphandling

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.