Fem partier enade om svensk energipolitik

Svensk energipolitik har varit en infekterad fråga sedan striden om kärnkraften började på 1970-talet, men nu har Sverige fått en blocköverskridande energiuppgörelse. Bakom överenskommelsen står Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Målet är en 100 procentig förnybar elproduktion till 2040. För att nå dit krävs bättre förutsättningar för investeringar i förnybar energi, energiteknik och energieffektiviseringar.

För att gynna förutsättningarna för förnybar energi förlängs systemet med elcertifikat fram till 2030 och ambitionsnivån höjs med 18 TWh förnybar el, vilket är 60 procent mer än dagens mål som sträcker sig till 2020.

Det blir också en slopad anslutningsavgift för havsbaserad vindkraft, enighet om att värna om och förenkla för den småskaliga vattenkraften samt en översyn av regler för att underlätta nya produkter och tjänster inom energilagring, energieffektivisering och småskalig elproduktion.

Kärnkraft

Uppgörelsen innehåller också en framtida inriktning för kärnkraften. Den ska bära sina egen kostnad och principen om att kärnkraft inte ska subventioneras består. Däremot avvecklas effektskatten på kärnkraft under en tvåårsperiod med start 2017, något som kärnkraftsindustrin har hävdat är nödvändigt om det överhuvud taget ska finnas några reaktorer kvar efter 2020.

– Den ger oss den förutsägbarhet vi behöver. Slopandet av effektskatten är en viktig förutsättning för att vi ska kunna överväga de investeringar som behövs för att säkerställa långtidsdrift av våra kärnkraftsreaktorer som togs i drift på 1980-talet, säger Magnus Hall, vd för Vattenfall.

Kommentarerna till den politiska energiuppgörelsen är överlag positiva:

– Det är oerhört glädjande att Sverige nu fått en bred parlamentarisk uppgörelse i energifrågan med målet om 100 procent förnybart 2040. Detta är ett historiskt beslut, som innebär att låsningen i svensk energipolitik, som förekommit alltsedan kärnkraftsomröstningen 1980, äntligen är till ända, kommenterar Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

– Med fem partier bakom uppgörelsen finns en tydlig majoritet i riksdagen för en stabil grund för det fortsatta arbetet. Långsiktiga villkor och spelregler är nödvändiga för att kunna utveckla Sveriges energiförsörjning i framtiden, säger Pernilla Winnhed, vd i Energiföretagen Sverige.

– Vi ser mycket positivt på att fastighetsskatten på vattenkraft kommer att sänkas till motsvarande nivå som för andra fastigheter, dvs 0,5 procent på fyra år. Detta kommer få betydelse för investeringar och vattenkraftens fortsatta utveckling, säger Birgitta Resvik, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige.

Fakta Energiöverenskommelsen

• Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
• Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
• Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.