Experten: Det kan bli framtiden för klimatkompensation

Eva Lövbrand, professor i Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet, har följt debatten om klimatkompensation och hör till den mer kritiska falangen. Hon ser tydligt hur synen på klimatkompensation håller på att förändras. För att förstå på vilket sätt börjar hon med att backa bandet till 1990-talet då själva fenomenet uppstod.

– Till en början var det en FN-reglerad marknad som skapades under Kyotoprotokollet för att kanalisera finansiering till gröna och hållbara klimatprojekt i utvecklingsvärlden. Den växte fram organiskt i samarbete mellan stater, privata aktörer och FN. Man såg en stor potential och utvecklingsländerna ville ha det. Så ambitionen var god, säger hon.

Har varit ifrågasatt från starten

I början av 2000-talet säger hon att den privata marknaden med klimatkompensation började växa fram parallellt med den FN-reglerade marknaden. När sedan FN-mötet i Köpenhamn inte ledde fram till ett globalt avtal år 2009 tappade FN-marknaden i tempo, samtidigt som den privata marknaden växte sig allt större.

– Redan från start har klimatkompensation varit en väldigt ifrågasatt praktik. Kritiken har bland annat handlat om osäkerheten kring projektens klimatnytta och om det är moraliskt försvarbart att köpa sig klimatutrymme från fattiga människor i utvecklingsvärlden. I miljörörelsen pekar man ofta på att klimatkompensation leder tanken fel, att det gör det legitimt att fortsätta med en utsläppsintensiv livsstil, säger hon.

Vad tänker du själv?

– För att bromsa klimatförändringarna måste de globala utsläppen av växthusgaser minska snabbt. Moderna samhällen måste frigöra sig från sitt fossilberoende. Om klimatkompensation innebär att vi fördröjer den processen, att man köper klimatutrymme i stället för att göra det grundläggande omställningsarbetet, är det ett stort problem, säger hon.

Debatten har blossat upp

Redan från start har klimatkompensation med andra ord varit ifrågasatt. Och under det senaste året har begreppet varit extra mycket i hetluften. SBTi, som hjälper företag att sätta vetenskapsbaserade klimatmål, har flera gånger svängt i frågan om huruvida företag ska få kompensera för sina klimatutsläpp. Samtidigt har EU nyligen kommit med sin grönmålningslag, Green Claims Directive, som bland annat förbjuder påståenden om att en produkt har en neutral, minskad eller positiv påverkan på miljön genom klimatkompensation.

Så vad händer med klimatkompensation nu? Kommer det att finnas kvar eller försvinna för gott? Vissa, exempelvis konsultbolaget South Poles Sverige-vd Jens Olejak, tror att det helt är på väg bort. Eva Lövbrand ser framför sig en annan framtid.

–  Det är många stater och företag som har antagit nettonollmål, och primärt handlar det om att minska de egna utsläppen. Men att ställa om till klimatneutralitet är svårt och tar tid, och därför tror jag att intresset för olika former av klimatkompensation kommer att öka. I FN förhandlar stater just nu om detaljerna kring artikel 6 i Parisavtalet, vilken reglerar framtidens marknadstransaktioner. Jag tror att utsläppshandeln kommer att växa igen, men i andra former. Det är nu väldigt viktigt att vara vaksam så att det blir rätt, avslutar hon.