EU-kommissionen vill lätta på ETS

Kommissionen vill också förlänga systemet med gratis utsläppsrätter. Företag i sektorer som omfattas av EU koldioxidtull, CBAM, ska enligt förslaget fortsätta få fria utsläppsrätter till och med 2038.

Från 2036 ska företag dessutom kunna köpa klimatkrediter utanför EU för att kompensera en del av sina utsläpp. Samtidigt vill kommissionen införa 250 miljoner ton krediter för koldioxidupptag – koldioxid som avlägsnats från atmosfären – som ska auktioneras ut mellan 2031 och 2040.

Sverige varnar för ett svagare ETS

Inför presentationen hade Sverige och flera andra medlemsländer varnat för att försvaga utsläppshandeln. Sverige har tillsammans med bland andra Finland, Spanien, Nederländerna, Portugal och Luxemburg drivit linjen att ett stabilt och ambitiöst ETS är nödvändigt både för klimatet och för företag som redan investerat i grön teknik.

– Ett svagare ETS skadar klimatet och EU konkurrenskraft. Företag som investerat miljarder i grön energi ska inte missgynnas för att andra vill sänka ribban, sade Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz veckan innan EU-kommissionens presentation.

Även miljöorganisationer har varnat för att en försvagning av systemet kan bromsa klimatinvesteringar och gynna företag som har varit långsamma med att minska sina utsläpp. Carbon Market Watch har bland annat krävt att gratis utsläppsrätter fasas ut och varnat för att fortsatt gratistilldelning kan innebära att industrin i praktiken subventioneras för att fortsätta förorena.

Klimatkommissionär försvarar förändringarna

EU klimatkommissionär Wopke Hoekstra beskriver förslaget som ett mer företagsvänligt sätt att utforma utsläppshandeln, men avvisar kritiken om att EU backar från sina klimatmål.

– Tvärtom stärker förslaget klimatarbetet samtidigt som utsläppshandeln blir en motor för innovation, investeringar och återindustrialisering av Europa, sade han när förslaget presenterades.

Intäkter ska återföras till industrin

För att öka investeringarna i klimatomställningen föreslår kommissionen också att minst hälften av intäkterna från utsläppshandeln ska återföras till företag som omfattas av systemet. Det kan bli en stridsfråga eftersom medlemsländerna i dag använder en stor del av intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter i sina statsbudgetar.

Kommissionen vill även premiera de företag som kommit längst i omställningen. Den största delen av stödet ska betalas ut när ett företag presenterar en investeringsplan för att minska sina utsläpp, medan resten betalas ut först när investeringarna har genomförts.

Flyget får en särskild lösning

Även flyget berörs. Utsläppshandeln ska från 2029 omfatta flygningar till länder inom 5 000 kilometer från EU, medan långdistansflyg till exempelvis USA och Kina även fortsättningsvis undantas.

Dessutom föreslås att avfallsförbränning stegvis ska omfattas av utsläppshandeln från 2031.

Nu väntar förhandlingar

Förslaget är ännu inte beslutat. Det ska nu behandlas separat av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet, som båda kan kräva ändringar. Därefter ska institutionerna förhandla fram en gemensam slutlig lagtext. Förhandlingarna väntas pågå under resten av 2026 och kan fortsätta under första halvåret 2027.

Motståndet från bland annat Sverige och Spanien innebär att kommissionens förslag kan skärpas under förhandlingarna. Samtidigt väntas länder som Italien och Polen, som har pressat på för lättnader för industrin, försöka få igenom ytterligare undantag.