Inga produkter i varukorgen.
EU-kommissionen: Här är EU:s nya klimatmål för 2040
Klimatmål 2040 EU-kommissionen vill minska unionens utsläpp med 90 procent till år 2040. Förslaget ses som ett avgörande steg i klimatarbetet – men väcker samtidigt starka reaktioner. Kritiker menar att delar av målet bygger på ”kryphål” och att kommissionen sviker sina egna klimatlöften.
Wopke Hoekstra. Foto: Lukasz Kobus
EU-kommissionen presenterade under onsdagen sitt formella förslag till nytt klimatmål för unionen: en minskning av växthusgasutsläppen med 90 procent till år 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Förslaget bekräftar därmed det mål som tidigare indikerats av kommissionen, men det väcker både förväntningar och kritik.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Kommissionens vice ordförande Teresa Ribera beskrev målet som en avgörande del i EU:s omställning till en modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi.
– Vi måste bygga en motståndskraftig ekonomi och visa ledarskap inför COP30. Detta handlar om både klimat och ekonomisk säkerhet, sa Teresa Ribera under presskonferensen.
Klimatkommissionär Wopke Hoekstra betonade att det nya målet är ambitiöst men också pragmatiskt, med hänsyn till Europas konkurrenskraft och industrins villkor.
– Det handlar om att minska utsläppen med 90 procent till 2040, men också om att göra det på ett sätt som ger flexibilitet och möjligheter för svåra sektorer att anpassa sig, sa han under presskonferensen.
Flexibilitet och internationella insatser väcker kritik
En kontroversiell del av förslaget är att upp till tre procentenheter av målet ska kunna nås genom klimatåtgärder utanför EU:s gränser – något som motiveras med behovet av flexibilitet och kostnadseffektivitet. Detta har mött skarp kritik från flera håll.
Pär Holmgren (MP) är EU-parlamentariker och ansvarig för den gröna partigruppens arbete inför COP30.
– Vi miljöpartister har kämpat hårt för att få ett klimatmål på plats, och det är verkligen på tiden. Men det är för svagt. Att räkna in insatser utanför EU urvattnar målet och är i praktiken ett avsteg från 90 procent. EU:s utsläppsminskningar ska åstadkommas inom EU, säger han i ett pressmeddelande.
Politisk balansgång
Wopke Hoekstra försvarade flexibiliteten under presskonferensen som nödvändig för att få bred uppslutning bakom målet inom både medlemsländerna och Europaparlamentet. Han lyfte också fram de ekonomiska vinsterna av omställningen: ökad självförsörjning, investeringar i ren teknik och nya arbetstillfällen.
– Detta är inte bara en klimatstrategi. Det är också ett svar på geopolitiska utmaningar, energisäkerhet och industriell konkurrenskraft, sa han.
Nästa steg är att målet behandlas i ministerrådet och Europaparlamentet. Kommissionen hoppas på ett godkännande innan klimatmötet COP30 i Brasilien senare i år.
