Inga produkter i varukorgen.
EU-beslut om biobränsle vilar på fel grund
Det finns ingen motsättning mellan att odla grödor för bioenergi eller matproduktion. Odling av bioenergi är tvärtom en viktig hörnsten för att utveckla jordbruket i Afrika och Europa, skriver Gustav Melin, vd Svebio.
I Svenska dagbladet den 22 januari skrev historikern Henrik Höjer en betraktelse över en rapport som heter ”Global trends 2015: A dialogue about the future with nongovernmental experts”. Den är en sammanställning av hur en grupp experter år 2000 trodde att världen skulle utvecklas till år 2015. På tre punkter har världen utvecklats bättre än experterna trodde: De trodde att världen skulle få återkommande problem med matförsörjning och att de stora svältkatastroferna i Afrika från 1900-talet skulle finnas kvar. De bedömde att aids skulle skörda så många offer i södra Afrika att befolkningen skulle krympa. De trodde att Indiens fattiga skulle öka till mer än en halv miljard människor medan siffran nu istället sjunkit till under 200 miljoner.
När det gäller den första punkten angående matförsörjning hör vi ofta att det är en enorm utmaning att öka matproduktionen så att maten räcker till hela jordens befolkning. Men faktum är att sedan 1980 har spannmålsproduktionen i världen ökat med nära 60 procent medan spannmålsarealen minskat med 4,3 procent. Matproduktionen har ända sedan 1980 ökat snabbare än befolkningstillväxten och eftersom lantbrukare bara odlar de grödor som de kan sälja har spannmålsarealen minskat.
Just nu håller EU-parlamentet på att fatta beslut om att stoppa odling av biodrivmedel på åkermark. Man säger att om vi odlar bioenergi så måste annan mark användas för att odla mat och att då avverkar någon regnskog för att få mark att odla mat. Det kallas förändrad markanvändning eller ILUC, Indirect Land Use Change. I teorin låter resonemanget riktigt, i synnerhet om man inte känner till att vi använder mindre areal idag än vad vi gjorde 1980 fast vi fortfarande producerar ett överskott av mat.
Teorin om ILUC har man kommit fram till genom modellering. Men resultatet av att räkna i en modell kan aldrig bli bättre än hur modellen är konstruerad. Problemet är att när man förenklat verkligheten för att kunna räkna på den blir resultatet blir overkligt och missvisande. I modellen för teorin om ILUC har man gjort två förenklingar. Den ena är att det i modellen inte finns någon trädesareal, vilket i verkligheten är den typ av areal som odlas i första hand när det behövs mer mark. Det andra felaktiga antagandet är att avkastningen per hektar ökar för långsamt. Historiska data med verkliga siffror för spannmålsareal och produktionstillväxt visar att dessa antagen är förenklande och felaktiga. Resultatet är att modellen inte beskriver verkligheten och därmed fattar EU beslut om att stoppa odling av biodrivmedel- och biogasgrödor på felaktiga grunder. FAO har tidigare haft svårt att bestämma sig i den här frågan men i mitten av januari i år gick generalsekreteraren Jose Graziano da Silva ut och sa att ”det inte handlar om mat eller energi utan om odling av mat och energi”.
Det är dags att lära av historien. Matproduktionen ökar snabbare än befolkningstillväxten och vi behöver allt mindre areal för att odla mat. Biodrivmedel från skog och åker har goda möjligheter att ge hållbara drivmedel, arbetstillfällen, inkomster och utveckling i alla delar av världen. Odling av energi kan bli en inkomstkälla som har potential att lyfta produktiviteten i jordbruket och ge välfärd både i Afrika och många delar av Europa.
