Paradoxen som gör hållbarhetsrapporter mer värdefulla

Det blir även tillbaka dragningar på andra håll. Enligt en studie från AlphaSense har omnämnanden mångfald, jämlikhet och inkludering, så kallad DEI, minskat med 70 procent bland amerikanska bolag. Jämförelsevis har referenser till klimatförändringar minskat med 30 procent.

Däremot har hållbarhetsrapporteringen inte minskat. I mars beslutade dock den amerikanska finansinspektionen, SEC, att inte längre försvara sina klimatmål, vilket har inneburit en vattendelare för företag: Vissa fortsätter med detaljerad miljörapportering och andra drar tillbaka den.

Enligt Peter Lupoff, investerare med fokus på social och klimatmässig påverkan, innebär detta att man nu tydligt kan se vilka företag som är genuint engagerade i sitt hållbarhetsarbete och vilka som endast följer trender.

När investerare sedan sållar bland företag blir det tydligare vilka som endast signalerar dygd och vilka som faktiskt är på väg mot förbättrade resultat för människor och planeten, menar Peter Lupoff.

Det politiska trycket mot ESG skapar därför en paradox för investerare: genom att göra hållbarhet dyrt att tala om, har det tvingat företag att visa verkligt affärsvärde – snarare än att bara signalera goda avsikter. Resultatet är ett mer nyanserat sätt att använda hållbarhetsrapporter vid investeringsbeslut, menar han.

En studie från universitetet i New York visar att företag som håller fast vid sina ESG-åtaganden under press ofta presterar bättre finansiellt på längre sikt. Detta beror enligt studien inte nödvändigtvis på att ESG ökar vinsterna, utan på att förmågan att hålla strategisk kurs – trots yttre tryck – hänger samman med god ledarskapsförmåga.

Peter Lupoff menar att ett företag som fortsätter rapportera om miljödata trots press sannolikt har hållbarhetsarbetet integrerat i verksamheten. Om initiativ i stället raskt överges vid påtryckningar, menar han att det säger något om företagets ledarskap och riskhantering.