Efter Northvolts kris – SD kräver granskning av EU:s klimatstöd
Dagens M&U 30 oktober 2024
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Beatrice Timgren kräver att EU-parlamentet granskar klimatstödet som finansierar gröna projekt, med hänvisning till de ekonomiska problemen på Northvolt. Timgren har lagt fram en resolution där hon uttrycker oro för att stöden inte är kostnadseffektiva och att medel används ineffektivt, särskilt då företag som Northvolt har mottagit stöd och lån från Europeiska investeringsbanken trots ekonomiska svårigheter.
Resolutionen, som baseras på en rapport från Europeiska revisionsrätten om brister i klimatstödets effektivitet, föreslår att EU-parlamentet inför striktare kriterier för gröna investeringar. Syftet uppges vara att försäkra att bara projekt med betydande och bevisade miljömässiga och ekonomiska fördelar får finansiering, vilket enligt Beatrice Timgren skulle öka ansvarsutkrävandet och den långsiktiga hållbarheten i unionens klimatinsatser.
För att resolutionen ska bli en officiell ståndpunkt från EU-parlamentet krävs att den antas med enkel majoritet.
Cop16: Högnivåmötet igång
Cop16:s högnivåmöte har nu inletts i Cali, Colombia, med närvaro av fem statsöverhuvuden och omkring 100 miljöministrar. Bland höjdarna finns bland andra FN:s generalsekreterare António Guterres och ledare från Ecuador, Guinea-Bissau, Haiti, och Armenien. Även Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva förväntades delta, men fick ställa in på grund av en olycka i hemlandet. Inför avslutningen den 1 november ökar pressen på att nå bindande överenskommelser, särskilt gällande finansiering för bevarande och återställning av naturen.
Under första veckan har tekniska förhandlingar kring resursfördelning och hantering av digitala genetiska sekvenser pågått, men för att anta slutliga beslut krävs nu ytterligare politiskt engagemang. Här pressar miljöorganisationer som WWF och andra aktörer på för högre finansiella åtaganden för att skydda land- och havsområden. Samtidigt driver flera kustländer, som Panama, på för förbud mot djuphavsutvinning av metaller.
Efterfrågan på hållbarhetskompetens överstiger utbudet
Efterfrågan på hållbarhetskompetens har ökat kraftigt globalt, med en genomsnittlig årlig ökning på 5,9 procent mellan 2021 och 2024. Det konstateras i rapporten Understanding the Green Transition: Supply and Demand Dynamics, som tagits fram av Economic Graph Research Institute på uppdrag av LinkedIn. Rapporten baseras på analyser av LinkedIns egna data, där gröna färdigheter och jobbannonser från plattformens medlemmar i över 200 länder undersökts.
Störst efterfrågan noteras i Storbritannien, Irland, Saudiarabien, Norge och Schweiz, medan Portugal, Storbritannien och Costa Rica visar de snabbaste ökningarna från 2023 till 2024. Länder som Finland, Nederländerna och Belgien har dock sett en minskning i efterfrågan det senaste året.
Utan åtgärder förväntas klyftan mellan efterfrågan och utbud av hållbarhetskompetens växa med 18,7 procent till 2030 och till år 2050 behöver en fördubbling av hållbarhetskompetensen för att kunna möta den väntade efterfrågan.
Understanding the Green Transition: Supply and Demand Dynamics
Växthusgaser på rekordnivå
Enligt Världsmeteorologiska organisationen WMO:s senaste Greenhouse Gas Bulletin nådde växthusgasnivåerna nya rekord 2023, med koldioxidkoncentrationer på 420 ppm, metan på 1 934 ppb och dikväveoxid på 336,9 ppb. Sedan mätningarna startade för 20 år sedan har koldioxidnivåerna ökat med 11,4 procent. Jämfört med förindustriella nivåer motsvarar dessa koncentrationer en ökning på 151 procent för koldioxid, 265 procent för metan och 125 procent för dikväveoxid, vilket tydligt visar på ökade klimatutmaningar.
WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo varnar för att målen i Parisavtalet är långt ifrån att nås och att uppvärmningen sannolikt kommer att överstiga 1,5 grader.
Voi satsar cirkulärt med ny hållbarhetschef
Voi har anställt Åsa Christiander som ny hållbarhetschef med målet att bli världens första helt cirkulära elfordonsoperatör. Åsa Christiander, som har en bakgrund från McKinsey, Material Economics och Assa Abloy, kommer enligt Voi att leda Vois arbetet med att skapa en hållbar och cirkulär livscykel för företagets elfordon – från design och produktion till återvinning.
Sista chansen att söka bidrag för våtmarksprojekt
Kommuner över hela Sverige kan nu ansöka om finansiering för våtmarksprojekt som startar 2025, genom den så kallade Lokala naturvårdssatsningen, Lona. Nu påminner Naturvårdsverket om att den sista ansökningsdag är den 1 december.
Bidraget täcker upp till 90 procent av projektkostnaderna för projekt som syftar till att återskapa och restaurera våtmarker. Även föreningar och privata markägare kan delta i projekt genom samarbeten med kommuner.
Våtmarksprojekten inom Lona omfattar ofta åtgärder som att återställa svämplaner och lägga igen diken, samt arbete för att hålla våtmarker öppna genom betning eller slåtter. Nästan hälften av projekten består av förstudier och juridiska prövningar som förbereder marken för våtmarksåterskapande.
Kommuner ansöker hos sin länsstyrelse.