Dagens M&U 28 april 2025

EU:s redovisningsexpertgrupp EFRAG har lämnat sin arbetsplan till EU-kommissionen för hur de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna, ESRS – standarden till CSRD, ska förenklas. Förslagen baseras på erfarenheter från de första tillämpande företagen och insamlad feedback från intressenter genom konsultationer, intervjuer och workshops.

Förenklingen kommer att genomföras i fem steg, med slutlig leverans av tekniskt råd i oktober 2025. Ett första utkast till ändringar planeras att skickas ut på remiss mellan juli och september 2025, med en förkortad remisstid på cirka en månad.

Bland de föreslagna åtgärderna finns en kraftig minskning av antalet obligatoriska datapunkter och ett tydligare fokus på kvantitativa uppgifter. Andra viktiga förändringar inkluderar en skarpare åtskillnad mellan obligatoriska och frivilliga upplysningar samt ett förtydligande av väsentlighetsprincipens tillämpning. EFRAG föreslår också att strukturen och presentationen av standarderna förbättras och att dessa harmoniseras bättre med globala standarder och annan EU-lagstiftning. Dessutom planeras generella lättnader för rapportering vid förvärv och avyttringar samt större möjlighet att använda undantag vid orimliga kostnader och ansträngningar.

Läs ”EFRAG: Så ska CSRD förenklas – här är detaljerna”

WWF: Hållbarhetsdata kan bli guldgruva för näringslivet

En ny rapport från Världsnaturfonden WWF visar att hållbarhetsdata från EU:s nya regler, CSRD och CSDDD, kan bli ett kraftfullt verktyg för näringslivet. Företag måste enligt de nya reglerna kartlägga sina värdekedjor och sin påverkan på naturen, vilket väntas generera stora mängder data. Elin Larsson, chef för näringsliv och finans på WWF, säger att hållbarhetsdata kan användas strategiskt för att både stärka affärsmodeller och skydda miljön.

– Vi förstår att det till en början kan kännas som en belastning att rapportera. Men ju fler gånger man gör det, desto lättare och smidigare blir det. När man kommer ut på andra sidan, har samlat sin data och analyserat den, så har man ett jättestöd i att ta fram åtgärdsplaner, och veta vilka områden man ska prioritera. Man behöver se på datan som ett affärsstrategiskt verktyg för att säkra en långsiktigt hållbar affär, säger hon till Dagens M&U.

Några slutsatser i rapporten:

• EU:s nya hållbarhetsregler, CSRD och CSDDD, genererar stora mängder data.
• Hållbarhetsdata kan stärka både affärsstrategier och miljöskydd.
• Naturens ekonomiska värde ofta underskattas.
• Finansiella aktörer kan öka avkastning genom investeringar baserade på hållbarhetsdata.
• Offentlig sektor bör redovisa enligt CSRD.
• Politiska åtgärder och investeringar i hållbar infrastruktur är nödvändiga.

Läs ”Hur hållbarhetsdata kan påverka ekonomiska beslut och finansiella värderingar”

14 experttips: Så lyckas du med den dubbla väsentlighetsanalysen

Den dubbla väsentlighetsanalysen, DMA, är en grundpelare i hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD och kartlägger både finansiella och omvärldsmässiga effekter av hållbarhetsfrågor. Miljö & Utveckling har låtit ett stort antal experter ge sina bästa tips om hur man genomför den dubbla väsentlighetsanalysen och många betonar att en väl utförd analys stärker affärsstrategin och investerardialogen.

Sandra Runsten från Sweco understryker att DMA inte kan överskattas i hållbarhetsarbetet. Bland experternas 14 råd märks vikten av att koppla DMA till affärsstrategin, genomföra en noggrann identifiering av väsentliga frågor och prioritera åtgärder baserat på analysresultat. Maria Länje från Tyréns och Malin Lindfors Speace från Ethos betonar att DMA bör användas som ett strategiskt verktyg, inte bara för rapportering. Johan Van Der Linden från Centuri föreslår att börja med en bred identifiering av hållbarhetsfrågor och sedan prioritera.

Läs ”Så lyckas du med dubbel väsentlighetsanalys – 14 experttips”

Kappahls hållbarhetschef förklarar avvikelser i spårbarhet och certifiering

Kappahls hållbarhetschef Sandra Roos berättar nu mer om bristerna i spårbarhet och certifieringar som gjordes inför företagets senaste hållbarhetsredovisning. Kappahl minskade sina klimatutsläpp under 2024, trots ökad produktion, och 95 procent av sortimentet tillverkades i material med lägre miljöpåverkan.

Samtidigt identifierades genom spårbarhetssystemet TrusTrace fem plagg med bomull från Xinjiang, trots företagets nolltolerans. Sandra Roos säger till Dagens M&U att initiativet Better Cottons massbalanssystem sannolikt är en bidragande orsak. Kappahl identifierade också 19 plagg med förfalskade Responsible Wool Standard-certifikat, något som företaget nu arbetar för att motverka genom ökad kompetens hos leverantörerna. Sandra Roos understryker vikten av fungerande felsökningssystem och tar ansvar för att säkerställa äktheten i certifieringar.

– Det är olyckligt. Men vi är så nöjda att vårt felsökningssystem fungerar. Om man aldrig upptäcker några fel vet man inte om systemet fungerar, säger hon till Dagens M&U.

Kompetensbrist bromsar industrins klimatomställning

Svensk tillverkningsindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft för att nå sina klimat- och miljömål. Det visar en ny studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Framför allt efterfrågas praktiska yrkeskunskaper inom materialhantering och återanvändning, avgörande för en övergång till cirkulär ekonomi. Studien pekar på att företagen har svårt att både definiera och rekrytera den nya typen av kompetens. Manuellt arbete med att reparera och demontera produkter kräver specifika kunskaper som är sällsynta i dagens västvärld.

Studien betonar behovet av att omvärdera traditionella yrkeskunskaper och lyfta in erfarenheter från andra yrkesgrupper. Studien visar också att nya yrkesförberedande utbildningar behövs för att trygga kompetensförsörjningen.

Läs ” Skills for a Circular Economy Transformation—A Regional Case Study From Sweden”

Metallbörs planerar prispremier för hållbara metaller

London Metal Exchange, LME, planerar att införa särskilda prispremier för aluminium, koppar, nickel och zink som producerats på ett mer hållbart sätt. Syftet är att främja utbyggnaden av marknader för låga koldioxidutsläpp och öka transparensen kring metallernas klimatpåverkan. LME har redan arbetat med lågkolsnickel och vill nu, tillsammans med marknadsaktörer, utveckla kriterier även för andra metaller.

De nya premierna ska baseras på fler faktorer än bara koldioxidavtryck, och alla metaller som inkluderas måste genomgå en oberoende hållbarhetsgranskning. En ny prishanterare ska tillsättas för att samla in handelsdata och fastställa premiernas nivåer. Något datum för när premierna införs är ännu inte bestämt.