Dagens M&U 22 oktober 2024

En central rekommendation är att strategiskt stödja datainsamling för miljöberäkningar, där fokus bör ligga på data som hjälper till att hantera målkonflikter och underlätta införandet av politik. Rapporten betonar också behovet av informationsbaserade styrmedel och åtgärder som förändrar konsumenternas valmiljö, särskilt för att minska matsvinn och främja växtbaserad kost. Slutligen föreslår man att mer ingripande styrmedel som skatter och regleringar utreds då informationsåtgärder ensamma inte bedöms räcka för att snabbt uppnå miljömålen.

– Vi har sett att skatter är ett effektivt styrmedel på andra områden, men på miljöområdet är det en stor kunskapslucka, säger Ylva Ran, forskare på SLU och medförfattare i rapporten, till Dagens M&U.

Läs: ”En miljömässigt hållbar livsmedelskonsumtion”

Bok: Förenklade uppfattningar om hållbara konsumenter

I den nya boken ”The Demand Revolution”, utgiven av MIT Press, ifrågasätts idén om att konsumenter enkelt kan kategoriseras som ”hållbara” eller ”ohållbara”. I boken presenteras i stället ett mer komplext perspektiv genom att identifiera åtta olika konsumentarketyper baserade på deras inställning till hållbarhet.

De åtta arketyperna sträcker sig från ”Champions”, som är villiga att betala mer för hållbara produkter, till ”Skeptics” och ”Non-believers”, som antingen tvivlar på hållbarhetsinsatser eller inte prioriterar dem alls. Enligt författarna måste hållbara alternativ vara både prisvärda och tillgängliga för att tilltala de breda konsumentmassorna. Boken uppmanar företag att anpassa hållbarhetskommunikationen till dessa arketyper och fokusera på förändringar i konsumentbeteenden.

Boken bygger på omfattande forskning, inklusive fokusgrupper, djupintervjuer och en studie med cirka 8 000 konsumenter. Författarna framhåller att förenklade konsumentanalyser kan leda till att företag förlorar kunder och marknadsandelar.

Forskare: Vindkraft kan vara lösning på Östersjöns döda bottnar

Havsbaserad vindkraft kan potentiellt förbättra Östersjöns miljö genom att generera stora mängder syrgas som biprodukt vid vätgasproduktion. Denna syrgas skulle kunna användas för att syresätta syrefattiga bottnar i Östersjön, som lider av långvarig syrebrist på djup över 70 meter. Det menar forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet som har undersökt potentialen för en storskalig insats i Bornholmbassängen och nu föreslår ett pilotprojekt samt föreslår en pilotstudie i havsviken Slätbaken.

Även om syrgastillförsel är avgörande för högre liv i akvatiska system, är det enligt forskarna osäkert om syresättning är en lämplig åtgärd i Östersjön. Det råder också delade meningar om hur förbättrade syreförhållanden skulle påverka fosforfastläggning och växtplanktonproduktion, samt om det faktiskt skulle gynna bottenlevande djur och viktiga fiskarter som torsk och strömming. Trots dessa osäkerheter menar man att potentialen är stor och detta talar för vidare tester.

Läs ”Artificial oxygenation of the Baltic Sea”

EU:s resolution till Cop 29: Krav på mer klimatfinansiering

Europaparlamentets miljöutskott har antagit en EU:s resolution inför FN:s klimatkonferens Cop29, som hålls i Baku, Azerbajdzjan, den 11-22 november.

Med 54 röster för, 23 emot och 4 nedlagda röster, ställer sig ledamöterna bakom en rad krav som de vill ska genomföras på Cop29. Bland annat efterlyser Envi ett nytt, rättvist mål för klimatfinansiering efter 2025, i enlighet med principen att förorenaren betalar. De uppmanar också till inrättandet av en förutsägbar EU-finansieringsmekanism för att säkerställa att unionens klimatåtaganden uppfylls.

Slutligen vill man att Cop29 sänder en tydlig signal om att avveckla fossila bränslen och deras subventioner, samt att dessa resurser ska omfördelas till klimatåtgärder. Slutligen efterfrågar man utökade koldioxidprissättningsmekanismer globalt. Befintliga handelssystem täcker i dag 24 procent  av de globala utsläppen. Resolutionen ska röstas igenom i EU-parlamentets plenum den 13-14 november.

Läs resolutionen

Bara 1 av 4 tror att byggbranschen klarar fossilfrihetsmålet

Trots att fler byggföretag arbetar mer aktivt med miljö- och klimatfrågor än tidigare, tror endast 1 av 4 av tillfrågade aktörer i byggsektorn att branschen kan nå målet om att bli fossilfri till 2045. Det visar den senaste Ramirentrapporten som bygger på svar från 500 personer i byggbranschen.

Rapporten visar också att:

95 % av respondenterna upplever sin arbetsplats som säker, men 3 av 4 anser att det slarvas med säkerhetsföreskrifter, främst gällande användning av skyddsutrustning.

3 av 4 tycker att arbetsplatsen är inkluderande, men 55 procent uppger att det finns en machokultur. Endast 2 av 10 arbetar aktivt för att minska denna kultur.

6 av 10 har mått psykiskt dåligt på grund av arbetet senaste året. 54 % känner sig stressade varje vecka.

Läs Ramirentrapporten 2024

380 miljoner euro till grön omställning

EU-kommissionen satsar nu mer än 380 miljoner euro till 133 nya projekt över hela Europa inom det så kallade Life-programmet för miljö- och klimatåtgärder. Investeringarna utgör  drygt hälften av de totala investeringsbehoven på 574 miljoner euro. Resten av finansieringen kommer från nationella och lokala myndigheter, företag och civilsamhället. Projekten som får pengar stödjer EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 och att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2030.

Sedan LIFE-programmets start har det medfinansierat över 6 000 miljöprojekt i Europa. Finansieringen har ökat med cirka 60 procent för perioden 2021–2027.

OMVÄRLDSSVEPET

Energiguiden har uppdaterats för att underlätta energieffektivisering av flerbostadshus (Boverket)

Vägen framåt är inte att vi slutar flyga utan att flyget blir fossilfritt (GP)