Dagens M&U 21 januari 2025

Förslag på ny myndighet för miljöprövning

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

En helt ny myndighet ska ta över ansvaret för miljöprövningar. Det är ett av förslagen i miljöprövningsutredningen, som på tisdagen lämnade över sitt betänkande till regeringen. Betänkandet är över 2 000 sidor långt och syftar till att göra dagens tillståndsprocesser snabbare och mer effektiva.

– Vår slutsats är att i stället för 330 myndigheter och kommuner som ansvarar för olika steg i processen, bevara en statlig förvaltningsmyndighet som ansvarar för hela processen, säger regeringens särskilda utredare Camilla Adolfsson under en presskonferens.

Den nya myndigheten kan antingen ha all verksamhet på ett kontor eller driva verksamheten från olika kontor, där utredningen förespråkar det senare alternativet. Förslaget innebär också att de nuvarande 12 miljöprövningsdelegationerna vid landets Länsstyrelser slopas. Däremot ska Länsstyrelserna enligt förslaget ha kvar sin roll som tillsynsmyndigheter, och kommuner fortsatt hantera anmälnings- och registreringsärenden.  

Utredningen föreslår också en samlad reglering om miljöprövning, bland annat genom att miljöprövning får ett eget kapitel i miljöbalken. Därtill föreslår utredningen att införa en ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprovningsprocess. Enligt förslaget ska den styras upp så att den motsvarar EU-rätten, samt att man inför två olika tillståndsspår där ett är ett slags ”snabbspår”. Det fjärde förslaget är att införa en ny tillstånds – och granskningsplikt. Miljöprövningsutredningens förslag skickas nu ut på remiss.

Praktikfall: Så arbetar företag med SBTN

Flera bolag har börjat förbereda sig för att sätta vetenskapliga mål för naturen enligt Science Based Target for Nature, eller SBTN. En av de första svenska fastighetsaktörerna som börjat arbeta med ramverket är statligt ägda Akademiska Hus, som äger och förvaltar lokaler för högskolor och universitet. Bolagets hållbarhetschef Erik Florman säger att arbetet gett dem flera insikter kring sin negativa naturpåverkan.

– Vi vet nu att cement, glas, trä och metall har en stor negativ påverkan på biologisk mångfald. Eftersom vi köper in mycket cement och trä blir det därmed prioriterade områden, säger han till Dagens M&U.

Samtidigt säger han att det finns många utmaningar när det kommer till att kartlägga och analysera sin naturpåverkan i värdekedjan.

– Det är mycket data att hantera, som inte alltid är den bästa. Det kan vara svårt att se var råvaran kommer från, då spårbarheten i leverantörskedjan är bristfällig. Därför blir det svårt att få en överblick. Men med det sagt kan vi bli bättre på att ställa krav, och vara tydligare vad vi behöver i upphandlingar, säger han.

Även klädjätten H&M har arbetat med ramverket, och var ett av 17 företag som deltog i SBTN:s pilotprogram som pågick mellan maj 2023 och juni 2024. Jennie Granström, som ansvarar för biologisk mångfald på bolaget, säger att det är viktigt att företag jobbar tillsammans.

– För att minska påverkan från hela vår sektor är det viktigt att företag börjar utvärdera sin egen påverkan utifrån gemensamma metoder och mål. En gemensamt antagen agenda kommer att möjliggöra den omvandling som behövs för naturen, säger hon till Dagens M&U.

Läs ”Akademiska Hus sätter vetenskapliga mål för naturen”

Läs ”H&M: Här är lärdomarna från SBTN”

Trump: USA ska lämna Parisavtalet

USA:s nya president Donald Trump meddelar att han planerar att dra landet ur Parisavtalet, som bland annat slår fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid.

Det är andra gången Donald Trump drar landet ur avtalet. Förra gången var under hans första mandatperiod 2017–2021. När Joe Biden tillträdde som president återanslöt han landet till avtalet. Men nu meddelar alltså Donald Trump att han har för avsikt att dra ur landet igen.

”President Trump kommer att dra sig ur klimatavtalet från Paris”, skriver Vita huset i ett pressmeddelande.

I pressmeddelandet skriver Vita huset också att tillbakadragandet ska ske ”omedelbart”. Men enligt skrivningar i avtalet tar det ungefär ett år att dra sig ur. Beslutet placerar USA tillsammans med Iran, Libyen och Jemen som de enda länderna i världen utanför avtalet som skrevs under 2015.

Rapport: Mer pengar till företagens hållbarhetsarbete 2025

En global studie från Capgemini Research Institute visar att 62 procent av företag planerar att öka sina hållbarhetsbudgetar med i snitt 10,5 procent under 2025, trots ekonomisk osäkerhet och globala utmaningar.

Undersökningen, som omfattar 2 500 företagsledare, visar att hållbarhet ses som en lösning på höga energipriser, störningar i leveranskedjan och ökade råvarukostnader. Effektivare energi- och materialanvändning framhålls som centralt för att minska kostnader och samtidigt förbättra miljöprestanda.

63 procent av företagsledarna prioriterar investeringar i robustare leveranskedjor, och digital teknik pekas ut som avgörande för att öka effektivitet och transparens. Långsiktiga satsningar får också större fokus: 72 procent planerar att investera mer i lågutsläppsteknik, 70 procent lägger resurser på forskning och produktutveckling, och över 60 procent satsar på naturskydd, restaurering och vattenförvaltning. Strängare miljöregler driver också utvecklingen, där sju av tio ledare förväntar sig ökad reglering framöver.

Läs ”Navigating uncertainty with confidence – Investment priorities for 2025”

Swedwatch tar plats i EU:s expertgrupp för hållbar upphandling

Swedwatch har utsetts till medlem i Europeiska kommissionens expertgrupp för offentlig upphandling, SEGPP. Utnämningen kommer i samband med att EU reviderar sitt direktiv från 2014 om offentlig upphandling, vilket kan innebära krav på sociala och miljömässiga kriterier. Swedwatch menar att sådana krav skulle kunna bidra till förbättrade arbetsvillkor för miljontals arbetare i globala leverantörskedjor.

Swedwatch framhåller att nuvarande direktiv brister i att skydda arbetstagare och att många i den offentliga sektorns leverantörskedjor utsätts för arbetsrättsliga kränkningar, exempelvis inom textilproduktion och byggsektorn.

Under det nuvarande direktivet används sociala och miljömässiga kriterier endast i begränsad omfattning, vilket enligt Swedwatch beror på att reglerna är frivilliga och svåra att tillämpa. Dessutom saknar upphandlande myndigheter ofta resurser och rättsliga verktyg för att utesluta leverantörer som bryter mot arbetsrättsliga och mänskliga rättigheter.

Så mycket kan klimatkrisen minska världens BNP

En ny rapport varnar för att klimatkrisen kan orsaka betydande minskningar i global BNP om inga kraftfulla åtgärder vidtas. Vid en global uppvärmning på 3 grander till år 2 100 kan världens BNP minska med upp till 44 procent, vilket innebär stora ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Redan vid 2050 förväntas en minskning med 15 procent av global BNP, enligt aktuella beräkningar.

Rapporten, som tagits fram av en forskargrupp vid Exeter University och Institute and Faculty of Actuaries, lyfter också fram risken för ”planetär insolvens”. Detta scenario innebär att kollapsade ekosystem skulle leda till brist på mat, vatten och energi, vilket kan driva massmigration, konflikter och ökad mortalitet. Studien betonar också faran med tipping points, som smältande isar och störningar i havsströmmar, vilka kan utlösa kedjereaktioner med svåröverskådliga följder.

Forskarna kritiserar nuvarande metoder för riskbedömning, som man menar ofta underskattar extrema händelser och systemrisker. De uppmanar beslutsfattare att anpassa ekonomiska och politiska mål till planetens gränser för att undvika allvarliga konsekvenser.

Läs ”Planetary Solvency – finding our balance with nature”

Senaste nytt

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Hämtar fler dagens
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.