Dagens M&U 10 april 2025

En studie från Handelshögskolan i Örebro visar att små och medelstora företag utvecklas mest av EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD – men samtidigt undantas från kravet i det nya Omnibus-förslaget. Forskarna beskriver detta som en ”CSRD-paradox”.

– Det skapar en väldigt stark läroeffekt och innovationseffekt för dem. Man upptäcker nya saker, gör saker på andra sätt och får fram information man kan uppdatera sin hållbarhetsstrategi med. Det paradoxala här är att det är just de här bolagen som inte längre behöver rapportera hållbarhet enligt Omnibus.  Dagens M&U.

Han varnar för att undantaget kan förstärka klyftan mellan små och stora företag och föreslår att gränsen för rapporteringskravet sänks från 1 000 till 500 anställda för att uppnå större effekt.

Läs intervjun med Tommy Borglund

Overshoot Day: Nu är det färdigkonsumerat för svenskarna

Sverige har i dag, den 10 april, nått sin så kallade Overshoot Day – det datum då landets befolkning har förbrukat sin andel av jordens förnybara resurser för hela året. Det innebär att all konsumtion efter detta datum sker på bekostnad av framtida naturkapital. För världen som helhet inträffar Overshoot Day först den 24 juli.

Oksana Mont, som forskar om hållbar konsumtionsstyrning vid Lunds universitet, menar att det krävs en genomgripande förändring av våra konsumtionsvanor för att bromsa utvecklingen.

– Vi jagar ständigt tillväxt, men på en planet med begränsade resurser behöver vi i stället utveckla en stabil och resilient ekonomi som kan säkerställa välbefinnande och välfärd – även när BNP fluktuerar. Välmående i samhället bör inte minska bara för att ekonomin gör det, säger hon till Dagens M&U.

Vidare ger hon råd om vad som krävs för att vända trenden. 

– Det finns företag som jobbar med att öka graden av återvunnet material exempelvis. Så det finns goda exempel, men det är just det… Alltså bara goda exempel. Det som krävs är att de goda exemplen skalas upp, med till exempel cirkulära affärsmodeller och delningstjänster. Men också att skära ner på volymerna genom att förebygga överproduktion, säger hon.

Läs intervjun med Oksana Mont

Förslaget: Stötta glesbygden med intäkterna från utsläppshandeln

Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker, argumenterar i en debattartikel i Dagens Nyheter för att Sverige bör använda kommande intäkter från EU:s nya utsläppshandelssystem, ETS2, till att underlätta omställningen för hushåll och företag – särskilt i glesbygd och bland låginkomsttagare. ETS2, som träder i kraft 1 januari 2027, omfattar all fossilbränsleanvändning som i dag inte ingår i det befintliga systemet ETS1, vilket i Sverige framför allt gäller drivmedel.

Systemet innebär att företag som säljer fossila bränslen måste köpa utsläppsrätter, vilket väntas driva upp priserna på bensin och diesel. Intäkterna från försäljningen av dessa utsläppsrätter tillfaller medlemsstaterna. Sverige beräknas få in mellan 25 och 60 miljarder kronor under perioden 2027–2030, beroende på auktionspriserna. Därtill kommer 5,5 miljarder kronor från EU:s sociala klimatfond.

Magnus Nilsson föreslår att dessa medel bör användas till generella stödinsatser, exempelvis höjt barnbidrag och ökade statsbidrag till glesbygdskommuner. Han framhåller att sådana stöd kan vara avgörande för att hushåll ska klara av ökade kostnader tills de kan byta till elbil. För att minska trycket på utsläppsrätterna och därmed också prisökningarna anser han att försäljningen av nya fossildrivna bilar snabbt bör minskas genom styrning av fordonsbeskattningen.

Läs debattartikeln i DN

EU:s städer satsar mer på klimatåtgärder och social infrastruktur

En ny undersökning från Europeiska investeringsbanken, EIB, visar att en majoritet av EU:s städer planerar ökade investeringar i klimatåtgärder och social infrastruktur de kommande tre åren. Totalt uppger 56 procent av kommunerna att de vill minska växthusgasutsläppen, och 53 procent vill stärka offentliga tjänster som bostäder, skolor och sjukhus.

Undersökningen, som omfattar 1 002 kommuner i EU, visar att städerna även söker nya finansieringsvägar utöver traditionella bidrag från nationella regeringar och EU. Utöver minskade utsläpp planerar ungefär hälften av kommunerna att satsa mer på klimatanpassning, såsom skydd mot översvämningar och bränder.

Samtidigt rapporterar upp till 30 procent av städerna en brist på teknisk expertis, särskilt inom miljöbedömningar och ingenjörskompetens. EIB betonar behovet av tekniskt stöd och innovativa lösningar för att omsätta ambitionerna i praktiken, särskilt då många städer rapporterar brist på expertis inom miljö- och ingenjörsområden.

Läs ”The state of local infrastructure investment in Europe”

Ribban höjs för B Corp – här är de nya kraven

B Lab, organisationen bakom den internationella B Corp-certifieringen, lanserar nu helt nya och stramare standarder efter fyra års översyn. Certifieringen fungerar som en kvalitetsstämpel för företag som vill kombinera affärsverksamhet med samhällsansvar, och omfattar i dag över 9 600 företag globalt – bland dem Patagonia och Ben & Jerry’s. I Sverige har 19 företag blivit godkända.

Tidigare kunde företag väga upp svagheter inom vissa områden med styrkor i andra genom ett poängsystem. Det tas nu bort och det nya systemet kräver tydliga resultat inom sju särskilda hållbarhetsområden – inklusive miljö, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Företag måste också hantera risker i hela värdekedjan, och större bolag får tuffare krav.

Skärpningen kommer efter växande kritik mot certifieringen, särskilt efter att företag som Nespresso certifierades trots etiska kontroverser. De nya reglerna har tagits fram i dialog med över 26 000 intressenter och harmoniserats med ramverk som GRI, ESRS och SBTi.

Läs mer i Miljö & Utveckling

Kommunala vetot stoppade 6 av 10 vindprojekt

Under 2024 stoppades 63 procent av de aktuella landbaserade vindkraftsprojekten av det kommunala vetot, enligt en ny sammanställning från Svensk Vindenergi. Totalt rörde det sig om 17 av 27 projekt. Det höga antalet veton speglar en fortsatt utmaning för utbyggnaden av vindkraft, som är avgörande för att Sverige ska nå målet om minst 300 TWh elanvändning år 2045, konstaterar Svensk Vindenergi.

Samtidigt tror organisationen att regeringens aviserade incitament till kommuner – ett stöd motsvarande vindkraftens fastighetsskatt –haft viss positiv effekt. Andelen kommuner som tillstyrkte projekt ökade från 29 till 50 procent efter beskedet i september, trots att regelverket ännu inte trätt i kraft. Enligt Svensk Vindenergi väntar många kommuner på tydliga besked om hur stödet ska utformas innan fler projekt godkänns.