Banker tvingas ta ansvar för miljön

Vem minns inte Atlas Copcos gruvaffärer i Ghana där en svensk banks investeringar blev starkt ifrågasatta, eller Bolidenaffären, eller Hallandsåsen. Listan på stora miljöolyckor där svenska banker varit finansiärer kan göras lång. Och att banker kunnat bortse från innehållet i sina kunders affärer är idag ett minne blott. Intresset ökar kring finanssektorns affärer och det gör även kraven på att de ska ta ett ansvar.

Varumärke viktigt

Och bankerna anpassar sig. Att få ett skadat varumärke genom att förknippas med en miljöolycka gör att många blivit mer noggranna med i vad de investerar, både när det gäller miljö och sociala faktorer.

– Vi gör alltid miljöriskanalyser vid krediter som överstiger en miljon kronor, berättar Britt-Marie Lundh som är miljöchef på Föreningssparbanken.

Kundernas affärer bedöms utifrån aspekter som föroreningsrisker, utsläpp, om de själva eller underleverantörerna importerar produkter som framställs av barn eller är miljöfarliga. Man ställer också frågor om företagens miljöpolicys och om de är ISO 14001-certifierade. Banken gör även en omvärldsanalys, väntas några lagändringar inom området, kommer miljöskatterna att höjas inom snar framtid och hur kan marknaden tänkas agera på produkten?

– Föreningssparbanken förlorade exempelvis mycket pengar i minkfarmar när minkpälsar blev bojkottade. En annan förlustaffär var när vi lånade ut pengar till ett taxiföretag som hade kommunen som största kund, men som förlorade affären när kommunen bestämde sig för att ställa högre miljökrav. De gick i konkurs och vi förlorade våra investeringar, berättar Britt-Marie Lundh.

Datamodell.

Miljöriskanalysen görs i en datamodell där kundens svar analyseras maskinellt. Om något inte stämmer får personal med spetskompetens titta noggrannare på de frågor där datamodellen reagerar. Ibland kopplas konsulter in på områden när bankens egen personal inte har tillräcklig kompetens.

– Att göra en miljöanalys är bra för både oss och kunden. Vi ser om affären innefattar några uppenbara miljörisker och kunden kanske upptäcker problem som de inte själva reflekterat över, konstaterar Britt-Marie Lundh.

Det har har hänt att Föreningssparbanken sagt nej till affärer av miljöskäl, men det är inte särskilt vanligt och det är inte heller syftet med miljöanalysmodellen. Syftet är snarare att upptäcka risker så att kunden kan låna extra pengar och investera sig ur situationen. På så sätt förenas affärsnytta med kundnytta och miljönytta, menar Britt-Marie Lundh.

Ghana historien

I Sverige är det ännu inte så vanligt att finansiärer hängs ut vid miljökatastrofer. När exempelvis Atlas Copcos affärer i Ghana blåstes upp i media fick den finansierande banken smäll på fingrarna, men det blev ingen folkstorm, uppståndelsen lade sig snabbt. Däremot har det hänt att finansinstitut hängs ut i andra länder och i exempelvis USA är lagstiftningen hårdare än i Sverige. Där kan kreditgivare bli ansvariga för vad deras kunder ställer till med, något som kallas för lenders liability. Denna typ av lagstiftning finns dock varken i Europa eller Sverige utan här kan bankerna själva välja om de vill ta panten i anspråk vid en konkurs eller avstå. Endast om de väljer att ta panten blir de skyldiga att ta hand om föroreningarna på området.

– Jag tror ändå att moralisk påtryckning på finanssektorn kommer att göra att även svenska banker kan komma att få ta ett större ansvar för sina kunders affärer. Banker anses ha pengar och kommer nog att tvingas att exempelvis miljösanera vid en olycka för att behålla sitt goda rykte hos allmänheten, även om åtgärden inte är lagstadgad, säger Britt-Marie Lundh.