Vägen till klimatanpassningsstöd – så gör du

Stödet är avgränsat till fysiska åtgärder och till kostnader för utredningar som behövs för att till exempel dimensionera den valda åtgärden. Övergripande studier och riskanalyser som syftar till att identifiera risker för naturolyckor finansieras inte genom bidraget. 

– Om det till exempel handlar om en analys av skyfallsrisker och inte om en fysisk åtgärd som man söker bidrag för, omfattas det inte av bidragsreglerna, säger Ida Axelsson Wall, samordnare för statsbidraget på MCF. 

När det gäller tillgången på pengar har MCF de senaste åren inte behövt avslå kompletta ansökningar på grund av medelsbrist. Samtidigt ser myndigheten att behoven växer. 

– Om man blickar framåt så pågår klimatförändringarna, och behoven kommer inte att bli mindre. Redan nu har vi många ansökningar inne, och vi ser också att flera riktigt stora projekt kommer framöver, säger hon. 

I dag finns ansökningar och planerade projekt motsvarande omkring 2,8 miljarder kronor i systemet. Av dessa är cirka 400 miljoner redan bundna till projekt som tidigare fått beslut men ännu inte slutredovisats. 

För att söka bidrag krävs bland annat riskutredningar, projektering och tekniska underlag. Det väcker frågan om mindre kommuner, med färre 

resurser, kan ha svårare att ta sig fram till en färdig ansökan. Enligt MCF syns ingen tydlig skillnad mellan kommuner av olika storlek. 

– Det kan vara så att man inte har den kompetens eller de personella resurser som krävs för att söka. Men bland dem som söker ser vi både små, medelstora och stora kommuner. Kommunens storlek verkar inte vara avgörande på det sättet, säger Ida Axelsson Wall. 

Erik Glaas, klimatanpassningsstrateg på Gävle kommun, beskriver vägen fram till en färdig ansökan till MCF som resurskrävande. Själva ansökningsprocessen är enligt honom inte särskilt komplicerad. Utmaningen ligger i stället i det arbete som behöver vara gjort innan ansökan kan skickas in. 

– De vill att det ska vara nästan färdiga bygghandlingar. Då behöver man ha kommit ganska långt i planeringen av åtgärderna. Det krävs ganska avancerade utredningar för att ens komma till möjligheten att kunna söka. 

Gävle är en av de kommuner som drabbats hårt av skyfall. Trots det har kommunen ännu inte sökt statsbidraget från MCF. Efter skyfallen 2021 valde kommunen i stället att avsätta 100 miljoner kronor i en intern investeringsram för klimatanpassning. 

– Vi har haft ganska fullt upp med att göra projekt av våra interna medel, säger Erik Glaas. 

Parallellt har kommunen sökt finansiering från andra håll, bland annat genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Eruf, som finansierar projekt genom regionala program. Gävle deltar också i projekt finansierade genom Interregs Östersjöprogram och har fått stöd från nationella forskningsfinansiärer. 

– Vi har flera externa finansieringskällor till vårt klimatanpassningsarbete, men vi har än så länge inte sökt från MCF. Men det planerar vi att göra. 

Utöver arbetet inför ansökan finns ytterligare en tröskel. Statsbidraget finansierar inte hela investeringen, utan kommunerna behöver själva stå för en del av kostnaden. 

– Egen finansiering är också i sig en barriär, framför allt för mindre kommuner. För oss är det inte svårt att hosta upp sex miljoner om vi bygger en anläggning för 30 miljoner. Men för en liten kommun är det ganska mycket pengar. 

Han betonar samtidigt att det är rimligt att kommunerna själva bidrar ekonomiskt. 

– Man kan inte ge 100 procent kostnadstäckning. Det måste finnas ett engagemang från kommunen också. 

Gävle har redan identifierat klimatanpassningsåtgärder för mer än fem miljarder kronor. 

– I det långa perspektivet har vi definitivt behov av jättemycket finansiering. Men vi kan inte göra allt på en gång. 

Gävle kommun har ett omfattande klimatanpassningsarbete med 16 pågående projekt. Erik Glaas är ensam strateg med ett övergripande ansvar för frågorna. Han tror att situationen ser ännu tuffare ut i mindre kommuner. 

– I en liten kommun är man nog glad om man har en tjänst på 20 procent till det här arbetet. 

Erik Glaas tror samtidigt att klimatanpassningsarbetet kommer att fortsätta växa, både organisatoriskt och ekonomiskt. 

– Vi står lite i startsträckan. Man börjar få upp ögonen mer och mer och det går ihop med civilberedskap och civilförsvar.