Miljöinspektören: 7 saker du behöver ha koll på i miljöarbetet

Tillsynsbesöket är samtidigt bara ett stickprov på ett miljöarbete som ska fungera hela tiden. Miljölagstiftningen bygger på egenkontroll, vilket innebär att verksamheten själv behöver känna till sin miljöpåverkan och ha rutiner för att hantera den.

– Vi besöker dem en av 365 dagar. Verksamheten måste ha koll på sin miljöpåverkan och vilka åtgärder de ska vidta under alla de andra dagarna. När vi dyker upp är det bara en kontroll av att de själva har kontroll, säger Anna Vestman.

Hon beskriver miljöinspektörens uppdrag som både kontrollerande och rådgivande. Inspektören kan svara på frågor och hänvisa vidare till relevant information, men verksamheten har själva ansvaret för att skaffa sig den kunskap som behövs och förebygga miljörisker.

– Det kan vara dyrt att sanera, och ett utsläpp kan också leda till avbräck i produktionen. Det är därför vi alltid pratar om att man ska förebygga. Man ska ha ett förebyggande miljöarbete, så att man tänker till innan det händer någonting, säger Anna Vestman.

Checklista: 7 områden att ha koll på i miljöarbetet

Det här är sju områden som verksamheten bör ha ordning på i sitt löpande miljöarbete – och som kan komma upp vid en tillsyn.

1. Börja med verksamhetens miljöpåverkan

Det första steget är enligt Anna Vestman att gå igenom vilken miljöpåverkan verksamheten faktiskt har.

– Det är grunden. Vilken miljöpåverkan har det vi bedriver på den här platsen?

Det kan enligt henne handla om buller, utsläpp till vatten eller luft, energianvändning, kemikalier och avfall. Vilka frågor som är mest relevanta beror på verksamheten.

På en mindre bilverkstad kan fokus exempelvis ligga på kemikalier, avfall och risken för läckage. I större verksamheter kan inspektörerna enligt Anna Vestman gå djupare i frågor om bland annat energianvändning, processer och råvaror.

2. Ha koll på kemikalierna

Verksamheten ska ha en kemikalieförteckning över vilka produkter som används och vilka ämnen de innehåller. Förteckningen ger också underlag för att bedöma om någon produkt kan ersättas med ett alternativ som har lägre påverkan på miljö och hälsa.

– Man behöver ha koll på sina kemikalier och vilka ämnen de innehåller. Sedan behöver man ta ställning till om det finns en ersättningsprodukt som har lägre påverkan på miljö och hälsa, säger Anna Vestman.

För mindre verksamheter kan fokus vara mer grundläggande: vilka produkter finns, var finns säkerhetsdatabladen och hur ska kemikalierna hanteras och förvaras?

3. Ha kontroll över avfallet

Avfall är ett område där Anna Vestman ofta ser brister, särskilt när det gäller dokumentationen av farligt avfall. Verksamheten behöver kunna visa hur avfallet har hanterats, till exempel vem som har transporterat bort det, hur stor mängden var och när transporten skedde.

– Det här ska verksamheten ha koll på själv och kunna visa för oss, säger Anna Vestman.

Hon lyfter också sortering, återanvändning och minskade avfallsmängder. Ett sätt är att följa mängderna över tid och se om material kan återanvändas i stället för att nytt köps in.

4. Se över hur kemikalier och avfall förvaras

Förvaringen behöver vara ordnad så att ett läckage inte riskerar att nå marken eller avloppet. Det gäller både kemikalier och avfall.

Vid tillsynen kan inspektören därför gå igenom var produkterna står, hur de är förvarade och vad som skulle hända om en behållare börjar läcka.

– Vi tittar på hur kemikalier och avfall förvaras och vad som kan hända om det sker ett läckage. Kan det rinna ut på marken eller nå spillvattennätet?

5. Ha rutiner som fungerar även när nyckelpersonen är borta

Miljöarbetet får inte vara beroende av att en viss person råkar vara på plats.

– Det kan inte vara så att en person har koll på allt och att ingen annan vet vad som gäller när den personen inte är på plats.

Anna Vestman framhåller därför behovet av skriftliga rutiner för kritiska delar av miljöarbetet. Om den ordinarie ansvariga blir sjuk eller slutar ska andra kunna förstå vad som behöver göras.

6. Se till att personalen vet vad den ska göra

Skriftliga rutiner räcker inte om personalen inte känner till dem och vet hur de ska användas i praktiken.

Anna Vestman berättar att inspektörerna därför kan prata direkt med personer som arbetar i verksamheten, inte bara med den som är miljöansvarig.

– Om man har jättefina skriftliga rutiner men de som faktiskt jobbar i produktionen inte vet hur de ska göra, då har man inte ett bra miljöarbete.

Enligt henne går det därför ganska snabbt att upptäcka när miljöarbetet framför allt finns dokumenterat på papper men inte är förankrat i verksamheten.

7. Uppdatera miljöarbetet när verksamheten förändras

När verksamheten förändras behöver också egenkontrollen ses över. Kontroller som tidigare varit viktiga kan bli mindre relevanta, samtidigt som andra miljöfrågor kan behöva få större fokus.

Om en process till exempel byggs om så att ett utsläpp till vatten försvinner kan det innebära att vattenprovtagning inte längre behövs. Då kan verksamheten i stället lägga mer kraft på andra delar av miljöarbetet.