M&U Kunskap: Biologisk mångfald i praktiken

Samtidigt har företagens beroende av naturen fått större uppmärksamhet. Verksamheter kan vara beroende av allt från vatten och bördig jord till råvaror och fungerande ekosystem, samtidigt som de själva påverkar naturen genom exempelvis markanvändning, utsläpp och inköp.

Därför börjar biologisk mångfald allt mer behandlas som en fråga om riskhantering, leverantörskedjor och affärsstrategi.

Börja med att förstå företagets påverkan

Det första steget är ofta att ta reda på hur verksamheten både påverkar och är beroende av naturen. Det innebär att gå bortom den egna verksamheten och undersöka råvaror, leverantörer och geografiska risker genom hela värdekedjan.

WWF:s expert Elin Larsson pekar ut kartläggning och analys som utgångspunkten för ett systematiskt arbete. Först när företaget vet var den största påverkan och de största beroendena finns går det att prioritera rätt insatser.

Läs: Guide: Guide: Så kan företaget gynna och gynnas av biologisk mångfald

Experten: Så rapporterar du biologisk mångfald

Anders Enetjärn, grundare av Ecogain, beskriver hur företag kan identifiera sin påverkan på naturen och få in biologisk mångfald i rapportering och styrning. Han pekar också på en vanlig missuppfattning: att naturfrågan främst berör verksamheter med en tydlig fysisk påverkan. Även tjänsteföretag, IT-bolag och finanssektorn är beroende av fungerande ekosystem genom sina värdekedjor.

Läs: Experten: Så rapporterar du biologisk mångfald

Kartlägg var påverkan är störst

En av de stora utmaningarna med biologisk mångfald är att veta var man ska börja. Ett företag kan ha tusentals leverantörer och använda råvaror från många delar av världen. Att försöka åtgärda allt samtidigt är sällan möjligt. Därför bygger flera av de nya ramverken på samma grundprincip: kartlägg först verksamhetens beroenden och påverkan och prioritera sedan de områden där riskerna är störst.

Det är också här som tillgången till data snabbt blir en central fråga.

Akademiska Hus kartlade sina material

Akademiska Hus har använt ramverket Science Based Targets for Nature, SBTN, för att kartlägga sin påverkan på naturen. Bolaget analyserade 17 materialkategorier och identifierade bland annat cement, glas, trä och metall som material med stor negativ påverkan. Genom leverantörsdialoger och WWF:s riskfilter har bolaget också försökt identifiera var råvarorna kommer från och vilka geografiska områden som innebär särskilt stora risker.

Arbetet visar samtidigt en av de stora svårigheterna för företag som vill förstå sin naturpåverkan: bristande spårbarhet i leverantörskedjan.

Läs: Praktikfall: Akademiska Hus sätter vetenskapliga mål för naturen

Från mål till konkret strategi

Att sätta mål för biologisk mångfald är en sak. Att få in frågan i den ordinarie verksamheten är betydligt svårare.

För företag handlar utmaningen ofta om att göra ett brett och komplext område till något som faktiskt går att styra, mäta och följa upp. Därför blir kopplingen till affären central.

OX2 siktar på positiv nettopåverkan

OX2 har satt målet att de sol- och vindparker bolaget utvecklar ska ha en positiv nettopåverkan på biologisk mångfald till 2030. Strategin bygger bland annat på åtgärdshierarkin, ökad transparens och samarbete för att utveckla kunskap och arbetssätt. En central lärdom är att inte försöka lösa allt på en gång. OX2 har i stället brutit ner biologisk mångfald i mer hanterbara delar och arbetar med indikatorer för att följa utvecklingen. Företaget betonar också vikten av att koppla naturfrågorna till affären för att arbetet ska bli långsiktigt och få fäste i organisationen.

Läs: Nettonoll naturpåverkan – så ska OX2 försöka nå målet

Från kartläggning till mål

Att förstå sin påverkan är bara början. Nästa steg är att bestämma vad företaget faktiskt ska göra åt den.

Här har Science Based Targets for Nature, SBTN, vuxit fram som ett av de centrala ramverken. Tanken liknar arbetet med vetenskapsbaserade klimatmål: företag ska kunna använda vetenskapliga metoder för att identifiera sin påverkan, prioritera insatser och sätta mål.

Men naturen är mer komplex än klimatet. Målen behöver ofta kopplas till specifika platser, ekosystem och typer av påverkan.

Så fungerar arbetet med SBTN

SBTN ger företag en struktur för att gå från kartläggning till konkreta mål och åtgärder. En av de stora utmaningarna är spårbarheten. Företag vet inte alltid var råvarorna i leverantörskedjan faktiskt kommer ifrån. Det behöver dock inte innebära att arbetet stannar. Företag kan börja sätta mål inom de delar av verksamheten där de har tillräcklig information och samtidigt arbeta vidare med att förbättra spårbarheten i andra delar.

Läs: Hållbarhetsexperten: Därför ska du sätta SBTN-mål

Naturen blir en del av riskanalysen

Parallellt med arbetet med naturmål växer nya metoder fram för att analysera vilka ekonomiska risker som följer av företagens beroende av naturen.

Här spelar Taskforce on Nature-related Financial Disclosures, TNFD, en central roll. Ramverket hjälper företag att identifiera sin påverkan och sina beroenden och koppla dem till risker och möjligheter för verksamheten.

Skillnaden mot SBTN ligger framför allt i inriktningen. Förenklat kan TNFD användas för att förstå och redovisa naturrelaterade risker, medan SBTN hjälper företag att sätta vetenskapsbaserade mål och omsätta dem i handling. Ramverken kan därför användas tillsammans.

Fler branscher får vägledning

TNFD har successivt tagit fram särskilda vägledningar för olika sektorer. Till de branscher som fått särskild vägledning hör bland annat gruvor, jordbruk, olja och gas samt senare även kläder, drycker och byggsektorn. Vägledningarna ska hjälpa företag att identifiera naturrelaterade risker, möjligheter och påverkan och beskriver också hur informationen kan rapporteras.

Läs: TNFD lanserar nya riktlinjer – här är branscherna som berörs

Nya verktyg ska göra naturen mätbar

En återkommande utmaning i arbetet med biologisk mångfald är mätningen.

Klimatarbetet har ett etablerat mått i form av växthusgasutsläpp. Någon motsvarande universell enhet finns inte för biologisk mångfald. Företag behöver därför arbeta med flera typer av information för att förstå sin påverkan.

Under de senaste åren har verktyg, standarder och metoder utvecklats snabbt för att göra arbetet mer systematiskt.

Ny ISO-standard ger företagen en metod

ISO 17298 är den första internationella standarden som specifikt ska hjälpa organisationer att integrera biologisk mångfald i styrningen. Standarden ger vägledning för hur organisationer kan identifiera sina beroenden, sin påverkan, sina risker och sina möjligheter kopplade till naturen. Miljö & Utvecklings guide går igenom hur företag kan använda standarden för att strukturera arbetet.

Läs: Guide: Så mäter du biologisk mångfald med nya Iso 17298

Från risk till affärsstrategi

När företag börjar kartlägga sina beroenden av naturen förändras också synen på biologisk mångfald.

Frågan handlar då inte enbart om vilken negativ påverkan verksamheten har. Förlust av natur kan också skapa risker för företaget självt. Tillgången på råvaror kan förändras, leverantörskedjor kan störas och kostnader kan öka.

Samtidigt kan arbetet påverka hur produkter utvecklas, vilka material som köps in och hur investeringar prioriteras.

Råd för att komma igång med biologisk mångfald

Miljö & Utvecklings bevakning visar att arbetet ofta börjar med samma grundläggande frågor.

• Kartlägg innan du sätter mål. Börja med att identifiera var verksamhetens största påverkan och beroenden finns. Det är sällan möjligt eller effektivt att arbeta med allt samtidigt.
• Titta på hela värdekedjan. Den största naturpåverkan kan ligga långt från den egna verksamheten, exempelvis där råvaror utvinns eller produceras.
• Prioritera geografiska risker. Till skillnad från klimatpåverkan är naturpåverkan starkt platsberoende. Samma råvara kan innebära helt olika risker beroende på var den produceras.
• Använd befintliga ramverk. TNFD, SBTN och ISO 17298 fyller olika funktioner men kan tillsammans ge struktur åt arbetet med analys, mål och styrning.
• Låt inte brist på perfekta data stoppa arbetet. Börja där spårbarheten och kunskapen är tillräcklig och förbättra underlaget successivt.
• Koppla arbetet till verksamheten. Biologisk mångfald blir svår att hantera om den ligger vid sidan av företagets övriga styrning. Inköp, produktutveckling, riskhantering och investeringar behöver därför involveras.