När EU-kommissionen arbetar fram ny lagstiftning för den cirkulära ekonomin vill Ragn-Sells se förändringar som gör det lättare att återvinna näringsämnen från avloppsvatten och andra restströmmar.
Ragn-Sells till EU: Återvunnet fosfor stoppas medan importen från Ryssland ökar
Cirkulär ekonomi EU vill minska sitt beroende av importerade råvaror och stärka sin strategiska autonomi. Samtidigt begränsar unionens regelverk användningen av återvunnet fosfor från europeiska reningsverk. Det budskapet framförde Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans vid ett rundabordssamtal med EU-kommissionär Jessika Roswall i Bryssel under dagen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
I ett tal inför EU-kommissionen på torsdagen pekar Pär Larshans på en motsättning i dagens regelverk. Samtidigt som EU vill minska beroendet av importerade råvaror begränsas användningen av återvunnet fosfor som redan produceras inom Europa.
Fosfor är en nödvändig råvara i livsmedelsproduktionen och kan inte ersättas. Trots det är Europa fortfarande starkt beroende av importerad fosfatråvara.
Enligt Pär Larshans finns tekniken för att återvinna fosfor ur förbränd avloppsslamaska redan på plats och används i industriell skala. Den återvunna produkten innehåller enligt Ragn-Sells inget mätbart kadmium och är godkänd för ekologiskt jordbruk.
Men dagens EU-regler hindrar fortfarande att återvunnet fosfor från slamaska används i djurfoder.
– Europa saknar inte resurser. Det som saknas är ett regelverk som gör det möjligt för återvunna råvaror att konkurrera på lika villkor med jungfruliga material, säger Pär Larshans i sitt anförande.
Han hänvisar till en ny rapport som enligt Ragn-Sells visar att förändrade regler skulle kunna utlösa investeringar på mer än 9 miljarder euro och skapa tusentals arbetstillfällen i Europa.
Pär Larshans lyfter också fram kväve som en outnyttjad resurs. Teknik finns redan för att utvinna kväve ur avloppsvatten och omvandla det till gödselprodukter eller kemiska råvaror. Samtidigt skulle utsläppen av lustgas från reningsverk kunna minska.
Enligt Pär Larshans behöver synen på avloppsreningsverk förändras.
I stället för att enbart ses som anläggningar för vattenrening bör de utvecklas till så kallade resursanläggningar som också producerar återvunna näringsämnen, energi och råvaror.
I talet pekar han även på PFAS som ett växande hinder för den cirkulära ekonomin. Ju renare inflöden som når reningsverken, desto större möjligheter finns att återvinna resurser på ett säkert sätt.
Frågorna är aktuella inför EU-kommissionens kommande Circular Economy Act, som väntas presenteras under mandatperioden och ska stärka resurseffektivitet och cirkulära materialflöden inom unionen.


