Att äga fabriken: Ökad kontroll men större ansvar och kapitalrisk

– Som producent äger vi frågor som arbetsmiljö, kvalitet och regelefterlevnad fullt ut. Det ger oss en annan möjlighet att påverka än i en traditionell inköpsrelation, säger Ann Carlsson, hållbarhetschef på Blåkläder.

Det gäller särskilt den arbetsintensiva sömnadsproduktionen, där en stor del av textilindustrins sociala risker återfinns. Genom egen produktion blir uppföljningen mer kontinuerlig och mindre beroende av externa revisioner.

– Genom våra egna fabriker kan vi säkerställa trygga arbetsplatser med rättvisa villkor. När människor trivs stannar de längre, vilket skapar stabilitet i produktionen, säger Ann Carlsson.

Samtidigt innebär modellen att ansvaret inte kan delegeras. När produktionen sker i egen regi blir företaget direkt ansvarigt för arbetsmiljö, löner och säkerhet för de anställda. Det gäller både i det dagliga arbetet och vid kriser.

Efter Rana Plaza-kollapsen har kraven på säkerhet i Bangladesh skärpts, men det är i praktiken den aktör som driver fabriken som bär ansvaret för att standarder upprätthålls.

– Det är ett stort socialt ansvar att driva egen produktion. Många människor är direkt beroende av fabriken, säger Ann Carlsson.

En annan effekt av egen produktion är ökad kontroll över leverantörsledet uppströms. I stället för att köpa färdiga produkter kan bolaget styra vilka leverantörer som används för material och komponenter.

– Genom att nominera alla leverantörer tar vi kontrollen djupare i värdekedjan. Det ger oss bättre kännedom om materialflöden och hur produktionen faktiskt går till, säger hon.

Den typen av kontroll kan underlätta arbetet med spårbarhet och kvalitetsstyrning. Blåkläder uppger att de har en låg reklamationsnivå, vilket kopplas till möjligheten att styra produktionen mer i detalj.

Egen produktion påverkar också hur bolag hanterar efterfrågevariationer. I en outsourcingmodell kan volymer skalas upp och ner genom leverantörer, medan egen produktion kräver att kapaciteten planeras och utnyttjas internt.

– Stora säsongsvariationer gör det svårt för många att investera i egen produktion eftersom kapacitetsutnyttjandet varierar, säger Ann Carlsson.

Blåkläder uppger att de hanterar variationerna genom lageruppbyggnad, vilket jämnar ut produktionen över året. Det kan bidra till stabil sysselsättning, men innebär samtidigt kapitalbindning och risk kopplad till lager.

Att bygga fabriker innebär i sig en hög tröskel. Etableringar tar ofta flera år från beslut till drift, och kräver både finansiell kapacitet och lokal närvaro. Fabrikerna placeras ofta i exportzoner med färdig infrastruktur, men investeringarna är långsiktiga och svåra att justera.

– Det tar flera år från beslut till fungerande fabrik, med stora investeringar och betydande kapitalbindning under tiden, säger Ann Carlsson.

Ur klimatsynpunkt ger egen produktion möjlighet att styra investeringar i energieffektivisering och energislag, till exempel genom installation av solceller eller val av byggnadsteknik. Samtidigt är utfallet beroende av lokala förutsättningar som energimix, teknikval och hur väl kapaciteten utnyttjas.

En ytterligare aspekt är geografisk exponering. När produktionen är koncentrerad till egna anläggningar ökar sårbarheten för lokala störningar, som politiska förändringar, naturkatastrofer eller störningar i energiförsörjningen. I en mer diversifierad leverantörsmodell kan risker spridas över flera aktörer.

Att modellen är ovanlig i branschen hänger enligt Ann Carlsson samman med just dessa faktorer.

– Eget ägande kräver långsiktighet, resurser och ett starkt åtagande, säger hon.

Samtidigt pekar hon på att den ökade kontrollen också skapar handlingsutrymme i omställningen. När produktion, investeringar och leverantörsled styrs i egen regi blir det möjligt att genomföra förändringar snabbare än i mer fragmenterade värdekedjor.

– Vår värdekedjekontroll gör att vi kan arbeta mer systematiskt med både kvalitet och hållbarhet över tid, säger Ann Carlsson.