Klimatanalys av vårbudgeten: Plus, minus och samlad kalkyl

Plus: Ersättning till statliga myndigheters inköp av förnybart 500 milj kr

Statliga myndigheters utsläpp från fordon, arbetsmaskiner och fartyg ökade med 26 procent mellan 2023 och 2024. För att vända utvecklingen införs nu ett nytt bidrag för statliga myndigheter att öka sin användning av förnybara drivmedel som HVO100 eller byta till eldrift – kanske ett slags erkännande att skatten på el är för hög och skatten på fossila drivmedel för låg?

Detta nya anslag är inte preciserat än; vem ska kunna söka för vad? Regeringen anger att ”Stödet ska motsvara den merkostnad som uppstår när fossila bränslen byts ut till fossilfria, förnybara eller elektriska alternativ” och på Svantessons pressträff verkade det bl.a. kunna gälla att tanka Polisens fordon med förnybart – men formellt ska regeringen återkomma ”med vilka statliga myndigheter som ska omfattas av ersättningen och den närmare fördelningen av medel mellan dessa.” Avgörande för klimatet blir då att inte belöna det som redan sker, utan att stimulera tillkommande omställning.

Plus: Stärkt järnvägsnät för totalförsvaret 100 milj kr

Regeringen tillför 100 miljoner kronor ”för att påbörja förberedande åtgärder i järnvägsnätet i syfte att tillgodose totalförsvarets behov”. Exakt vad detta innebär preciseras inte mer än att ”För det militära försvaret är det särskilt angeläget att påbörja förberedande åtgärder för att stärka järnvägsstråk i såväl öst-västlig som nord-sydlig riktning.” För järnvägens länge eftersatta underhållsbehov gör medlen knappast någon skillnad; här är istället beskeden i den kommande nationella planen avgörande – den nämns inte ens i vårbudgeten. Men som signal är satsningen betydelsefull; järnvägen har länge betonat sin betydelse ur totalförsvarsperspektiv och den har nu fått ett erkännande att bygga vidare på.

Oklart: Stärkt elbilspremie 100 milj kr

Elbilspremien finansieras huvudsakligen av EU:s sociala klimatfond, med bara totalt 200 miljoner kronor från svenskt håll. Nu föreslår regeringen att premien förstärks med 100 miljoner kronor i år, motiverat med att ”Naturvårdsverket har redan tagit emot flera tusen ansökningar.” Men det vi sett inledningsvis var troligen ett uppdämt behov medan den varaktiga efterfrågan ännu är oklar. Utökade medel underlättar dock att också utvidga premien, vilket många remissinstanser föreslagit, liksom flera oppositionspartier.

Regeringen anger att förslaget ”innebär att utsläppen från transportsektorn väntas minska fortare”, men det är bara givet om hela landet, medelinkomsttagare och småföretagare omfattas. Annars kan detta mycket väl bli medel som går tillbaks till statskassan – och klimatpåverkan är i så fall negativ eftersom medlen bl.a. tas från Klimatklivet med erkänt hög klimatnytta.

Oklart: Utökat stöd till flyg och sjöfart

Stödet ” Ersättning avseende flygplatser” utökas med 15 miljoner enligt tabellen och 30 milj enligt löptexten i vårändringsbudgeten – i vart fall är det för att öka kompensationen till kommuner och regioner som driver flygplatser med underskott. Dessutom ökas ” Infrastruktur för flygtrafiktjänst” med 41 miljoner. Eftersom inget annat trafikslag får motsvarande investeringar är det ett ensidigt gynnande av flyget, utan villkor eller uttryckt förväntan att flyget ska ställa om till fossilfritt – men flera aktörer inom flyget driver detta, så låt oss fria hellre än fälla! Det samma gäller ” Trafikavtal” som utökas 125 miljoner vilket avser att det ska bli billigare för boende på Gotland att ”trafikslagsneutralt” resa till och från ön. Inte heller här finns några hållbarhetskrav, men Destination Gotland som det i praktiken främst handlar om driver en egen omställningsagenda.

Oklart: Kärnkraften

Staten tänks äga 60% av nya kärnkraftsbolaget Videberg Kraft som ska bygga ny kärnkraft vid Ringhals, för 34 miljarder kronor 2026-2027 med ” ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer på högst 61 miljarder kronor i 2026 års prisnivå 2035–2159”. Dessa väldiga kärnkraftssatsningar kontrasterar mot samtliga förnybara energislag, som inte nämns en enda gång och inter får några nya anslag. Men eftersom det är oklart vad av detta som verkligen blir av, och i så fall när och vilken effekten blir, avstår vi från att bedöma det i nuläget.

Oklart: Elstöd

Regeringen anger att ”Den kalla vintern har också inneburit höga elpriser i stora delar av landet. För att stötta hushållen föreslår regeringen att ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd utbetalas för månaderna januari och februari 2026.” Sådant retroaktivt stöd har regeringen utbetalat förut, med nästan 30 miljarder våren 2023. Bedömningen var då att det är fördelningsmässigt ineffektivt eftersom det främst gynnar de som använt mycket el, och därtill försvårar effektivisering eftersom det inte försvagar marknadens signaler att hushålla med el. Men möjligheten finns förstås att medlen denna gång faktiskt investeras i effektiviseringar – om regeringen är tydlig med att man inte fortsatt tänker komma till undsättning när priserna stiger. Inget sådant besked har gått att urskilja än.

Minus: Sänkt skatt på fossilt

1 maj till 30 september sänks skatten på bensin med 1 krona och diesel med 40 öre litern, vilket kostar 1.64 miljarder kronor i minskade skatteintäkter för statskassan. I vårbudgeten refereras återkommande till förslaget, trots att det ska läggas i en särskilt, kommande proposition, som regeringen alltså går vidare med trots att en bred majoritet av remissinstanserna är skeptiska.

”Det gör stor skillnad för den som är beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet”, påstår regeringen men troligen kommer skattesänkningen knappt att märkas eftersom oljeprisets svängningar är mycket större. Däremot är signalen olycklig eftersom det förnybara inte får någon ny generell stimulans, och elskatten enbart får en pausad indexering men inte sänks till närmare de nivåer andra EU-länderna redan har. Regeringen har också skickat in begäran till EU-kommissionen om att få sänka drivmedelsskatten bortom överenskomna miniminivåer: ”Om en sådan ansökan beviljas har regeringen möjlighet att göra ytterligare en sänkning som, om den genomförs, skulle motsvara 3 kronor per liter inklusive moms vid full prisövervältring för både bensin och diesel”. Det skulle kosta statskassan minst 8 miljarder kronor, och förstås allvarligt försvåra för omställningen till fossilfritt och eldrivet.

Minus: Minskat anslag Klimatinvesteringar 200 milj kr

Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar i statsbudgeten går främst till att finansiera Klimatklivet, som nu minskas med 200 milj kr. I vårbudgeten 2025 ökade regeringen bemyndigandet till Klimatklivet och i statsbudgeten för år 2026 ökade anslaget med en hel miljard kronor, vilket bl.a. Naturskyddsföreningen applåderade. Men nu sänks alltså anslaget igen, trots att Naturvårdsverket rapporterar om att antalet ansökningar ständigt ökar. Eftersom Klimatklivet har en erkänt hög kostnadseffektivitet per krona, är en omflyttning av medlen till andra klimatsatsningar normalt sett dåligt ur klimatsynpunkt.

Minus: Minskat anslag Klimatpremier 130 milj kr

Anslagsposten ”Klimatpremier” används för att premiera köp av eldrivna bussar, lätta lastbilar och arbetsmaskiner. Minskningen med 130 milj kr sker uttryckligen ”För att delvis finansiera anslaget 1:22 Fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter” och ”bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget”. Det är ett förvånande besked, efter att regeringen nyligen förlängt premien för eldrivna lätta lastbilar och utvidgat stödet till att också gälla mindre arbetsmaskiner. Det är också märkligt utifrån att regeringen samtidigt skriver att ”Det är angeläget att möjliggöra ytterligare stöd till köp av lätta ellastbilar. Beslut om

stöd medför utgifter för kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 300 000 000 kronor” – det blir alltså en minskning under nuvarande regering, men en budgeterad ökning från 2027 och framåt. Sänkningen av anslaget är också något av en kalldusch för kollektivtrafiken, som hade hoppats på återinfört stöd för att köpa eldrivna stadsbussar, vilket skulle kompensera dem för ökade merkostnader när fossila drivmedel ensidigt gynnas.

Minus: Minskat driftstöd till bio-CCS 330 milj kr

Tidöpartiernas satsning på bio-CCS var ursprungligen på 36 miljarder kronor för åren 2026–2046, vilket sedan sänkts till drygt 30 miljarder, och nu minskas anslaget för innevarande år med 330 miljoner kronor. Minskningen motiveras inte i vårbudgeten, men det är allmänt känt att projekten tar längre tid än förväntat och en del aktörer drar öronen åt sig. Energimyndighetens utlysningar bör inte påverkas.

Sammantaget: Störst och flest minus

Den överlägset största satsningen med klimatkoppling i regeringens vårgiv är att sänka skatten på fossil bensin och diesel så mycket som EU överhuvudtaget tillåter, med signalen att man kan gå ännu längre om EU medger det. De positiva satsningarna är betydligt mindre och handlar nästan uteslutande om omfördelning av medel från befintliga klimatanslag.

Det nya anslaget för att kompensera myndigheters merkostnader när de köper förnybara drivmedel eller eldrivna fordon har oklar klimatnytta – bidrar det till påskyndad omställning eller belönas bara det som ändå sker? När anslaget finansieras genom att dra ner på Klimatklivet, är det sammantaget troligen sämre än nuvarande ordning.

Sammantaget förstärker regeringens trio av ekonomiska propositioner  Klimatpolitiska Rådets konstaterande: Oavsett vem som vinner valet 13 september så behöver omställningen skjuta fart direkt – för det sker inte med vad Tidöpartierna nu presenterat.

Idag måndag kl 15 går 2030-sekretariatet igenom Tidöpartiernas ekonomiska vårproposition, vårändringsbudget och ”extra proposition” om sänkt skatt på fossila drivmedel på ett webinarium; https://www.2030sekretariatet.se/event/2030-analyserar-varbudgeten-2026/

Antal omnämnanden i vårpropositionen

• Sverige 235
• Försvar 156
• Tillväxt 146
• Inflation 135
• Ukraina 81
• Klimat 30 (varav -anpassning 2)
• Kärnkraft 19
• Bensin 18
• Natur 9
• Elbil 4
• Biologi(sk) 2
• Vindkraft, solenergi, vattenkraft 0

Mattias Goldmann,
2030-sekretariatet