5 nyheter på veckans EU-agenda

Bakgrunden är utfasningen av fria utsläppsrätter och införandet av EU:s koldioxidtull. Yaras VD Svein Tore Holsether menar att CCS är nödvändig för att snabbt minska utsläpp i energiintensiva sektorer. Samtidigt varnar miljöorganisationer för att tekniken är dyr, ineffektiv och kan försena övergången från fossila bränslen. EU planerar en lagringskapacitet på 250 miljoner ton per år till 2040 – långt över dagens nivåer.

Sverige ställer sig bakom EU:s nya hållbarhetsregler för fonder

EU:s regelverk om hållbarhetsrelaterad information för fonder, SFDR, ska reformeras för att bli enklare och mer effektivt. Enligt ett nytt förslag från EU-kommissionen ska bland annat tre frivilliga produktkategorier införas: Sustainable, Transition och ESG Basics. Sveriges regering stödjer förslaget men betonar behovet av tydligare och mer objektiva kriterier för dessa kategorier för att minska risken för grönmålning och förbättra jämförbarheten mellan produkter. Regeringen efterfrågar också att förändringar i regelverket samordnas med andra relevanta EU-regler för att undvika administrativa kostnader för marknadsaktörer. Samtidigt föreslås att vissa nuvarande krav, som rapportering om negativa hållbarhetseffekter på företagsnivå, tas bort för att minska regelbördan. Branschen välkomnar förenklingen, men varnar för att vissa pensionsprodukter kan hamna utanför de nya kategorierna.

Läs regeringens faktapromemoria

EU-kommissionen lanserar pilotåtgärder för ökad plastcirkularitet

Inför lanseringen av EU:s Circular Economy Act under 2026 presenterar EU-kommissionen nu en rad pilotåtgärder för att öka cirkulariteten i plastsektorn. Åtgärderna syftar till att motverka marknadsfragmentering, underlätta återvinning och stärka efterfrågan på återvunnet material i en tid då EU:s plaståtervinningsindustri pressas av höga energikostnader, låg efterfrågan och global konkurrens. Bland initiativen finns harmoniserade EU-regler för när återvunnen plast inte längre klassas som avfall, samt nya regler för kemisk återvinning för att uppfylla återvinningsmål inom exempelvis engångsplastdirektivet.

Kommissionen stärker även det industriella samarbetet genom att återlansera Circular Plastics Alliance och starta ett arbete med gemensamma åtgärder för 2026. Vidare ska investeringar i cirkulära nav inom EU främjas genom ett nytt pilotprogram under Competitiveness Coordination Tool, som ska sammanföra aktörer längs hela värdekedjan. Åtgärderna ses som ett första steg i att skapa en gemensam marknad för återvunnet material och plastprodukter inom EU, och ska följas av ytterligare reformer i den kommande EU-strategin för cirkulär ekonomi.

Läs EU-kommissionens förslag

Echa lanserar verktyg för godkännande av dricksvattennära ämnen

EU:s kemikaliemyndighet Echa har lanserat ett digitalt verktyg som gör det möjligt för företag att förhandsanmäla sina planer kring kemiska ämnen i material som är i kontakt med dricksvatten. Verktyget markerar starten på det praktiska genomförandet av EU:s dricksvattendirektiv, som beslutades 2020. Genom Echa:s nya system, tillgängligt via myndighetens Industry Portal, måste företag lämna in en avsiktsanmälan innan de kan ansöka om att lägga till, ändra eller ta bort ämnen från EU:s fyra positivlistor. Efter en sådan anmälan har företaget tolv månader på sig att skicka in en fullständig ansökan, vilket blir möjligt från januari 2027. Syftet är att underlätta samordning mellan aktörer och effektivisera planeringen av prövningsprocessen. Anmälningarna ska upprättas i IUCLID-format, och Echa erbjuder stödmaterial för att underlätta processen.

Volvo Cars kritiserar EU-förslag om sänkt utsläppsmål till 2035

Volvo Cars Sveriges vd Jessica Span och Energiföretagen Sveriges vd Åsa Pettersson varnar för att EU-kommissionens förslag om att sänka utsläppskravet för nya personbilar från 100 till 90 procent till 2035 skapar osäkerhet i omställningen till eldrift. I en debattartikel i Dagens industri menar de att ändringen i praktiken ger förbränningsmotorn fortsatt liv, vilket kan hämma investeringar i elfordon, batterier och laddinfrastruktur. De framhåller att dagens tydliga 2035-mål har varit avgörande för industrins långsiktiga planering. Vidare ifrågasätter de inkluderingen av elektrobränslen i regelverket och lyfter batterielektriska fordon som den mest kostnadseffektiva lösningen för vägtransporter. Debattörerna uppmanar politiker att stå fast vid målet och säkerställa stöd till industrin och utbyggnaden av elnätet.