Inga produkter i varukorgen.
Domstol: Klimatkrisen är en människorättskris
Juridik Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter har i ett nytt vägledande yttrande slagit fast att klimatkrisen utgör en akut människorättsfråga. Utslaget får stor juridisk betydelse för både stater och företag i kampen mot klimatförändringarna.
Foto: Adobe Stock
Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter har för första gången klargjort att klimatkrisen är en människorättsnödsituation och att både stater och företag har bindande skyldigheter enligt internationell rätt att hantera dess effekter. I ett rådgivande yttrande, som kom efter en begäran från Colombia och Chile, slår domstolen fast att rätten till ett säkert klimat och en hälsosam miljö är skyddade inom det interamerikanska människorättssystemet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Domstolen kräver att stater reglerar företags klimatpåverkan, antar ambitiösa och vetenskapsbaserade klimatmål samt agerar för att förhindra oåterkallelig miljöskada. Det fastställs också att miljöförstöring som inte går att reparera är förbjuden enligt internationell rätt och att detta utgör en av de högsta skyldigheterna för stater.
En särskild del av yttrandet handlar om miljöförsvarare. Här framhåller domstolen att stater har en skyldighet att skydda personer som försvarar mark, miljö och mänskliga rättigheter – särskilt urfolk, afroättlingar och unga. Det omfattar både förebyggande åtgärder och krav på att utreda och lagföra övergrepp mot dessa grupper.
Yttrandet har inte samma rättsliga status som ett domslut, men det är bindande som tolkning av de skyldigheter som följer av mellanstatliga överenskommelser inom regionen. Det förväntas nu påverka både nationell lagstiftning och rättspraxis i klimatfrågor, inte bara i Latinamerika utan även internationellt.
Centret för internationell miljörätt, CIEL, som medverkade i processen genom juridiska inlagor, kallar yttrandet ett avgörande steg för klimatansvar och skydd av mänskliga rättigheter. Organisationens experter menar att domstolens tydliga språk skickar en signal till både politiker och företag om att klimatförstörelse inte bara är ett moraliskt problem, utan också ett brott mot internationell rätt.
