Inga produkter i varukorgen.
Guide: Så kopplar du CSRD och CSDDD till företagets vattenrisker
Vatten Vatten, sanitet och hygien har länge varit en blind fläck i näringslivets hållbarhetsarbete. Men nya EU-krav gör att pressen ökar. För att hjälpa företag att ta nästa steg lanseras nu en ny guide som visar hur CSRD och CSDDD kan integreras i hanteringen av vattenrisker.
Foto: Adobe Stock/Pressbild.
Tillgång till rent vatten, sanitet och hygien, även kallat WASH, är en mänsklig rättighet och en grundförutsättning för hälsa, fungerande samhällen och framgångsrika företag. Trots det har vattenfrågan blivit en blind fläck hos näringslivet. Endast var femte företag som rapporterar till CDP, som samlar in och analyserar företags klimat- och miljödata, har uttalade mål kopplade till vatten, sanitet och hygien för sin verksamhet. Och ofta är det ingen inom organisationen som äger frågan.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Många företag har separata team för miljö respektive social hållbarhet, och vatten, sanitet och hygien hamnar mitt emellan. Det blir lätt allas och ingens ansvar, vilket gör att frågorna lätt förbises. Samtidigt saknar två miljarder människor tillgång till rent vatten i anslutning till sitt hem, vilket är ett enormt globalt problem. säger Thérèse Rudebeck, senior policyrådgivare för privat sektor på WaterAid Sverige till Miljö & Utveckling.
Pressen att hantera vattenrisker ökar
Men nya EU-lagar, som kravet på obligatorisk hållbarhetsredovisning, CSRD, samt due diligence-direktivet CSDDD, som kräver att företag tar ansvar över sin påverkan på miljö och mänskliga rättigheter i värdekedjan, innebär att företag nu börjar intressera sig mer för frågan.
– Den här lagstiftningen kräver ett större ansvar från företagen, och trycker väldigt mycket på att miljömässiga och sociala risker och påverkan måste kopplas samman. Det innebär stora möjligheter, säger Thérèse Rudebeck.
Ny guide ska hjälpa till
Samtidigt är det många företag som inte vet hur de ska ta sig an frågan. Därför har nu WaterAid, tillsammans i samarbete med Quantis och med stöd från Enact Sustainable Strategies, lanserat en guide som hjälper till i arbetet. Guiden har tagit ett år att ta fram, är 50 sidor lång och är enligt Thérèse Rudebeck den första i sitt slag.
– Vi har haft nära dialog med företag, både i Sverige och internationellt, som velat ha mer konkreta verktyg kring vattenfrågor, säger hon.
Så är guiden unik
Till skillnad från digitala verktyg som WWF:s Water risk filter, som visualiserar vattenrisker geografiskt, fokuserar WaterAids guide på hur företag ska tänka strategiskt. Den kopplar vatten, sanitet och hygien till mänskliga rättigheter och visar hur frågorna kan integreras i företagets due diligence och hållbarhetsrapportering i linje med CSRD och CSDDD.
– Det handlar om att förstå vilka rättigheter som berörs och hur företaget påverkar dem, både direkt och indirekt. Guiden går till exempel igenom vilka delar av rapporteringsstrukturen i CSRD som är kopplade till vatten och hygien, även där det inte nämns explicit, säger Thérèse Rudebeck.
Investering – inte välgörenhet
Thérèse Rudebeck understryker att arbetet med vatten, sanitet och hygien inte handlar om välgörenhet, utan om affärskritiska investering. Hon lyfter exemplet att bristande tillgång till exempelvis menshygien kan leda till hög frånvaro i fabriker.
– I Uganda är det 19 procent av kvinnorna som tvingas stanna hemma från jobbet när de har mens eftersom de inte har möjlighet att sköta menshygien på jobbet. Och det är ju en enorm förlust i form av att du riskerar att tappa arbetskraft. Att göra de investeringarna är inte välgörenhet, utan affärskritiskt, säger Thérèse Rudebeck.
Så kan du tänka kring Omnibus
Trots den pågående diskussionen om att skala ner CSRD och CSDDD genom det så kallade omnibusförslaget, menar Thérèse Rudebeck att företagen har allt att vinna på att arbeta vidare med frågorna.
– Även om lagstiftningen förändras, så försvinner inte riskerna. Företag som investerar i vatten och hygien gör det för att säkra sin leverantörskedja och minska affärsrisker, säger hon.
”Bör ses som en helhet”
Guiden riktar sig i första hand till stora och medelstora företag inom EU, men kan också vara ett stöd för mindre aktörer i deras värdekedjor. Målet är att hjälpa företag att förstå var riskerna finns och hur de kan hantera dem.
– Vårt budskap är att CSRD och CSDDD bör ses som en helhet. Om man följer principerna i due diligence-direktivet och kopplar det till sin dubbla väsentlighetsanalys enligt CSRD, så har man kommit väldigt långt, avslutar Thérèse Rudebeck.
