Inga produkter i varukorgen.
Året som gått: ”Jag är rädd att kunskapen ignoreras”
Hållbarhetsåret Det saknas en vilja att genomföra. Det menar Konrad Stralka på Baltic Waters 2030 när han sammanfattar hållbarhetsåret som gått. Medan vi forskar och utreder Östersön finns det stor risk att sillen kollapsar, precis som torsken redan gjort, säger han.
Konrad Stralka, verkställande ledamot på Baltic Waters 2030.
I sin regeringsförklaring sade Ulf Kristersson (M) att ”särskilda insatser ska göras för att motverka övergödning av Östersjön och för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske”. Konrad Stralka, verkställande ledamot på organisationen Baltic Waters 2030 och tidigare verksamhetschef på Baltic Sea 2020, säger till Miljö & Utveckling att talet inger hopp. Samtidigt påpekar han att det nu är viktigare än någonsin att ord blir handling.
Generellt tycker han inte att 2022 utmärkt sig som ett framgångsår för miljön och konstaterar att miljön, både på land och i havet, står inför svåra utmaningar.
Ur ett hållbarhetsperspektiv, vad var det bästa som hände under året?
– För fiskbestånden i Östersjön har det varit en stor förändring i intresset från allmänhet och journalister vilket skapat ett positiv drivkraft för frågorna. Tack vare det ökade trycket tas nu nödvändig kunskap fram för att sätta mer hållbara kvoter baserade på mer omfattade vetenskapliga underlag. Nästa år kommer vi att få veta om politikerna också agerar på den nya kunskapen och faktiskt sänker kvoterna till hållbara nivåer.
”Stor risk att sillen kollapsar”
Trots ökat intresse och stark politisk enighet konstaterar Konrad Stralka dock att de faktiska besluten om Östersjöns fiskbestånd ännu bara lett till nya urvattnade uppdrag – inte stärkta skyddsåtgärder för fisken.
– Medan vi forskar och utreder finns det stor risk att sillen kollapsar, precis som torsken redan gjort. Kunskapen om problemen finns, kunskap om vad som behöver göras finns, nu saknas bara viljan att genomföra.
Konrad Stralka menar att sillen och strömmingen är en symbol för den stora frågan om biodiversitet.
– Ännu en gång har en stor internationell konferens hållits där länder ”lovar” att genomföra åtgärder. Men det räcker att titta här hemma så ser vi att ord är en sak och handling en annan. Sverige har fortfarande, 20 år senare, inte uppnått utlovade mål i vattendirektivet, havsmiljödirektivet eller övergödningsmål som HELCOM satt upp. Vi måste sluta prata och börja handla.
Vad har du för förhoppningar och farhågor inför miljö- och hållbarhetsåret 2023?
– Mina förhoppningar är att EU:s fiskeministrar börjar verka för att återuppbygga Östersjöns vilda matfiskpopulationer. Jag hoppas också att den nya regeringen – till skillnad från liggande förslag – flyttar ut trålgränsen utmed hela ostkusten så sillen och strömmingen ges en ärlig chans att återhämta sig. Farhågorna är dock att varningssignalerna och den nya kunskapen ignoreras och att politisk underlåtenhet därmed riskerar framtida biodiversitet och ekosystem.
