Inga produkter i varukorgen.
Nudging ett viktigt miljöverktyg
Nudging Eftersom människan är orationell kan nudging, åtgärder som syftar till att ändra beteende, vara ett viktigt miljöverktyg. Det visar en studie från Fores.
Pixabay
Studien Nudges – det nya svarta inom miljöpolicy av Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet, och Britt Stikvoort, forskningsassistent vid Beijerinstitutet, visar att nudges inom miljöområdet ofta är framgångsrikt. De har tagit del av akademiska studier på området ohc höjer dock ett varningens finger för att det kan finnas en snedfördelning i rapporteringen, att studier med positiv effekt har större chans att bli publicerade. Exempelvis har minskade tallrikar bidragit till minskat matsvinnn och grön el som förval ökat förnybar els markandsandel.
– Baserat på vår vår litteraturgenomgång så verkar den här ansatsen kunna spela en betydande roll för att åstadkomma beteendeförändringar. Likväl måste man beakta att nudges är kontextberoende, och därför krävs det rigorösa pilotförsök med efterföljande utvärderingar innan en nudge implementas på större skala, säger Therese Lindahl.
Studien påpekar att nudging inte ska ersätta traditionella styrmedel utan istället fungera som ett komplement och ibland en ersättning i strävan efter en miljösmartare värld. Exempelvis har Storbritanniens finansdepartement inrättat en särskild enhet för nudging.
– Nudging behöver diskuteras mer, av såväl forskare som politiker. Å ena sidan visar vår studie att verktyget kan vara effektivt, ofta också snabbare och enklare att införa än lagstiftning eller ekonomiska styrmedel. Å andra sidan finns hos många en sund skepsis över att statliga myndigheter i sin nudging-iver ska bli allt för klåfingriga, säger Daniel Engström Stenson som leder klimat- och miljöprogrammet på Fores.
Författarna till rapporten lyfter fram tre saker som karaktäriserar en nudge:
* Någon typ av beslutsarkitektur, t.ex. att dubbelsidig utskrift blir standard eller att vegetariska rätter står först på menyn
* Fokus på ändrade beteenden, inte attityder, t.ex. att man i ökad utsträckning köper ekologiskt vilket man redan egentligen var positiv till
* Bibehållen valfrihet, inte förbud, t.ex. att den som vill fortsatt kan välja ”grå” istället för ”grön” el.
