6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Enligt bedömningen håller Europas politik och anpassningsåtgärder inte jämna steg med de snabbt växande riskerna. I många fall kommer stegvis anpassning inte att räcka och eftersom många åtgärder för att förbättra klimattålighet kräver lång tid kan akuta åtgärder enligt EEA behövas även för risker som ännu inte är kritiska. 

– Vår nya analys visar att Europa står inför akuta klimatrisker som växer snabbare än vår samhälleliga beredskap. För att säkerställa motståndskraften i våra samhällen måste europeiska och nationella beslutsfattare agera nu för att minska klimatriskerna både genom snabba utsläppsminskningar och genom starka anpassningspolicyer och åtgärder, säger Leena Ylä-Monenen,vd på EES i en kommentar.

EU vill undanta långdistansflyg från utsläppsregler

EU-kommissionen planerar att undanta långdistansflygningar från regler kopplat till övervakning och rapportering av deras utsläpp av växthusgaser som inte är koldioxid. Det visar dokument som Reuters har tagit del av.

Utsläppen, som enligt utkastet inte behöver rapporteras, är bland annat sot, kväveoxid och vattenånga. Reglerna om att spåra utsläpp från flygplan väntas börja gälla 2025. Undantaget innebär en undantagsperiod på två år, till 2027. Beskedet kommer efter att internationella flygbolag lobbat för ett undantag.

Ministerrådet vill försvaga regler om miljöpåståenden

Nu har EU:s miljöministrar i ministerrådet antagit sin ståndpunkt om det så kallade Green Claims-direktivet som specificerar hur företags miljöpåståenden och miljömärkningar får användas mot konsumenter.

Miljöministrarnas förslag är svagare än EU-parlamentets, särskilt vad gäller hur företag använder sig av begreppet koldioxidneutralitet. Bland annat vill ministerrådet ta bort böter mot företag som bryter mot reglerna.

Konsumtionsbaserade utsläpp i EU underskattas

Sätt bindande mål för konsumtionsbaserade utsläpp på EU-nivå, standardisera metoder för redovisning av konsumtionsbaserade utsläpp och inför obligatoriska rapporteringskrav för medlemsstater. Det är några av rekommendationerna i en ny rapport från Stockholm Environment Institute där det konstateras att EU:s fokus på territoriella utsläpp gör att man underskattar de konsumtionsbaserade utsläppen.

Ministerrådet: Ja till lagen om storskalig naturrestaurering

Efter att ha stött på flera hinder har nu EU:s naturrestaureringslag fått ett ja från EU:s miljöministrar i ministerrådet. Resultatet blev 20 ja, 6 nej och en nedlagd röst. Sverige var ett av de länder som röstade emot lagen.

Om lagen skulle antas var in i det sista oklart. Men på söndagen klev Österrikes gröna miljöminister Leonore Gewessler fram och meddelade att hon kommer att rösta ja till lagen, och därmed gå emot sin konservativa regeringspartner.

Samtidigt har det österrikiska folkpartiet ÖVP meddelat att de lämnat in en straffrättslig stämningsansökan mot miljöministern, då de menar att hennes ja är ett missbruk av ämbetet.

Stridigheterna kring lagen om naturrestaurering har pågått i över ett år. På ena sidan finns de som menar att lagen är nödvändig för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. På andra sidan finns de som menar att den riskerar att slå hårt mot jordbruk och skogsbruk.

Under ett möte inför omröstningen meddelade Sveriges miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att Sveriges nej handlar om att det fortfarande finns problem med lagen, även om hon menar att den rört sig åt rätt riktning. Men majoriteten ställde sig alltså bakom lagen, något som hyllas av flera miljöorganisationer, som Naturskyddsföreningen, WWF och Greenpeace.

–  Idag har naturen segrat och det här kan rädda arter och människor på sikt, kommenterar bland annat Gustaf Lind, generalsekreterare WWF.

Konsumtionsbaserade utsläpp i EU underskattas

Sätt bindande mål för konsumtionsbaserade utsläpp på EU-nivå, standardisera metoder för redovisning av konsumtionsbaserade utsläpp och inför obligatoriska rapporteringskrav för medlemsstater. Det är några av rekommendationerna i en ny rapport från Stockholm Environment Institute där det konstateras att EU:s fokus på territoriella utsläpp gör att man underskattar de konsumtionsbaserade utsläppen.

EU har under åren 1990-2020 minskat sina territoriella utsläpp med 29 procent. Samtidigt ökar de konsumtionsbaserade utsläppen hela tiden och EU står i dag för 9 procent av de globala konsumtionsbaserade utsläppen. Detta trots att EU bara står för 5,7 procent av världens befolkning.

CSRD börjar synas i upphandlingar

EU:s krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning, CSRD och dess medföljande standarder, ESRS, håller på att införlivas i Sverige. Samtidigt är det mycket som tyder på att EU-lagen om företagsansvar, CSDDD, kommer att godkännas . Lagen kräver att företag tar ansvar över vad som händer i deras värdekedjor kopplat till miljö och mänskliga rättigheter. På sidan av det har EU kommit överens om en ny lag för att bekämpa global avskogning, samt skärpt batterilagstiftning som också kräver att företag håller koll på sina leverantörsled.

Det är med andra ord mycket att tänka på och redan nu, innan flera av lagarna börjat gälla skarpt, förbereder sig företag på vad som komma skall. Nu syns dessutom en ny trend, att kraven avspeglas i upphandlingar.