6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Ett falskt påstående som sprids är att Bryssel planerar att införa ett ”koldioxidpass” som mäter koldioxidutsläppen för varje individ, som i sin tur skulle innebär att individerna inte får resa mer än ett visst antal gånger.

Ett annat felaktigt påstående som sprids är att EU planerar att förbjuda reparation av fordon som är över 15 år gamla, eller till och med beslagta eller skrota dem. Det som EU i själva verket förslår, vilket lades fram av kommissionen i juni 2023, är en bättre hantering av uttjänta fordon.

Ytterligare ett exempel på falsk information är att EU:s naturrestaureringslag skulle förbjuda all odling i skyddade områden. Det påståenden har bland annat spridits i Sverige, där man via sociala medier uppmanar Sverige att lämna EU.

Till Euractive säger Alvaro Oleart, som forskar inom området vid Universite Libre de Bruxells, att det bästa sättet att bekämpa desinformation är att uppmuntra till fler debatter mellan de vänstra och högra blocken.

– Det bästa sättet att bekämpa desinformation är inte så mycket att kontrollera fakta, utan att uppmuntra till en vänster- och högerpolitisk debatt. Att ompolitisera dessa frågor skulle avslöja vinnarna och förlorarna, vilket gör dem lättare för väljarna att brottas med, säger hon till Euractive.

EU skärper kraven på klimatrapportering

EU har nu uppdaterat de mallar som medlemsstaterna ska använda för att rapportera sin klimatdata. Bakgrunden är att ändringar inom bland annat EU:s handelssystem med utsläppsrätter samt LULUCF-förordningen, som behandlar upptag och utsläpp av koldioxid från skog och mark, krävt en uppdatering.

Uppgifterna som lämnas in hjälper kommissionen att avgöra om medlemsstaterna och EU är på väg att nå sina klimatmål och tar hänsyn till utvecklingen inom ramen för Parisavtalet.

Till skillnad från tidigare kommer medlemsstaterna kunna rapportera negativa utsläpp med bio-CCS. Men med tanke på att det för närvarande inte regleras av EU:s klimatlagstiftning, kommer den rapporteringen till en början inte att räknas när EU bedömer medlemsstaternas ansträngningar att minska utsläppen.

Nya samarbetet: EU och Kina kraftsamlar inom cirkulär ekonomi

EU och Kina har nu kommit överens om en gemensam färdplan för ökat samarbete inom den cirkulära ekonomin. De specifika åtgärderna fokuserar på plast, där pågående förhandlingar om det globala plastavtalet ingår, samt återtillverkning och batterivärdekedjor.

I ett uttalande kommenterar EU-kommissionär för miljö, hav och fiske, Virginijus Sinkevicius , det nya samarbetet:

– Övergången till den cirkulära ekonomin är en global utmaning och kräver stora förändringar i alla länder runt om i världen. Med denna färdplan fortsätter vi vårt fruktbara samarbete med Kina för att främja den cirkulära ekonomin och skapa nya möjligheter för mer hållbar produktion och konsumtion. Närmare och kontinuerliga engagemang med Kina är nyckeln till att uppnå inte bara vår cirkulära ekonomi, utan också andra gemensamma miljöambitioner, säger han.

EU-toppen vill införa negativa utsläpp i utsläppshandeln

EU:s handelssystem med utsläppsrätter, EU ETS, har nyligen genomgått en stor revidering i syfte att driva på den gröna omställningen. Och redan nu arbetar den tyske EU-parlamentarikern Peter Liese, som ledde förhandlingarna, med att uppdatera systemet ytterligare, meddelar han i en intervju med Euractive.

Bland annat vill Peter Liese att utsläppshandeln ska inkludera negativa utsläpp, genom en slags centralbank som behandlar koldioxid som en valuta.

Att han vill införa negativa utsläpp i utsläppshandeln baseras bland annat på en oro att cement- och kemiföretag, som har det tuffare att minska sina utsläpp, flyttar sin produktion till länder utanför Europa.

Flera klimataktivister kan ta plats i EU-parlamentet

Framväxten av klimatrörelsen ökade inför EU-valet 2019 och inför det kommande valet den 9 juni ser det ut som om flera klimataktivister kan bli invalda i EU-parlamentet.

En av dem är den klimataktivisten Carola Rackete, som i en intervju med Euractive säger att hon nästan är helt säker på att bli invald. Om hon blir det, säger hon att hon kommer att fokusera på att rikta resurser mot sociala rörelser. Hon meddelar att hon också kommer att vara öppen för civil olydnad.

För Österrikes gröna parti ser den 23-åriga Lena Schilling, som är ett framstående ansikte utåt för Greta Thunbergs Fridays for Future ut att få en plats i parlamentet. Även den tyska miljörörelsen Letzte Generation – vars medlemmar gjort sig kända för att limma fast sig på väggar för att uppmärksamma klimatfrågan – ser ut att knipa en eller två platser.

Gemensamt för klimataktivisterna är att de vill använda sina eventuella platser i EU-parlamentet för att introducera nya, okonventionella metoder och politiska stilar i Bryssel, snarare än att engagera sig i regelbundet parlamentariskt arbete.

EU-val: Då pressar miljörörelsen EU-kandidaterna om klimatet

EU-valet närmar sig med stormsteg, och nu gör sig flera civilsamhällsorganisationer redo att pressa EU-kandidaterna i frågor som rör klimat, miljö och energi.

Sverige har 21 platser i EU-parlamentet. Det menar organisationerna innebär att de enskilda kandidaterna kan ha stor betydelse i frågor de driver.

– Det kommande EU-valet är ett ödesval för klimatet, och därmed också för jobb och hälsa och framtidsutsikter. Med de här livesända klimatdialogerna vill vi öka uppmärksamheten för valet och ge intresserade medborgare chansen att höra EU-kandidaternas prioriteringar i stora klimat- och miljöfrågor, kommenterar Ingmar Rentzhog, VD för den sociala medieplattformen i klimatomställning, We Don’t Have Time som är en av de organisationer som arrangerar utfrågningarna.

Då pressas de svenska EU-kandidaterna

16 maj kl 12.30-13.30
Heléne Fritzon, Socialdemokraterna. EU-parlamentariker, 1:a namn på EU-listan

20 maj kl 12.30 – 13.30
Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet, fd partiordförande, 1;a namn på EU-listan

21 maj kl 12.30 – 13.30
Emma Wiesner, Centerpartiet, EU-parlamentariker, 1:a namn på EU-listan

22 maj kl 12.30 – 13.30
Tomas Brandberg, Sverigedemokraterna, ledamot i miljömålsberedn, 21:a namn på EU-listan

23 maj kl 14.00-15.00 (OBS annan tid)
Pär Holmgren, Miljöpartiet, EU-parlamentariker, 2:a namn på EU-listan

24 maj 12.30 – 13.30
Arba Kokalari, Moderaterna, EU-parlamentariker, 4:e namn på EU-listan

27 maj kl 12.30 – 13.30,
Anna Maria Corazza Bildt, Liberalerna, fd EU-parlamentariker, 2:a namn på EU-listan

28 maj kl 12.30 – 13.30
Kjell Arne Ottosson, Kristdemokraterna Riksdagsledamot, miljö- och klimatpol. talesperson, 28:e namn på EU-listan