Uppdrag: Konsensus för klimatet

Chefsförhandlare för Sverige

Det är en rutinerad förhandlare som sedan i maj har haft uppdraget som miljöråd vid den svenska FN-representationen i New York. Som chefsförhandlare för den svenska förhandlingsorganisationen och som en av EU:s tre chefsförhandlare i klimatfrågan kliver Johanna Lissinger Peitz in med en tung erfarenhet både i sakfrågor och i förhandlingens konst i bagaget.

Johanna Lissinger Peitz poängterar att Climate Summit inte är ett regelrätt förhandlingsmöte utan ett initiativ från FN:s generalsekreterare med ambitionen att påverka den globala agendan. Mötet syftar till att öka ambitionen i omställningen genom att ta fram konkreta initiativ för att klara utmaningarna som finns i 1,5-gradersrapporten.

–António Guterres har ett starkt, personligt engagemang för mötet, som fokuserar på hur den här omställning kan ske. Han vill inte ha tal och vackra ord utan handling, säger Johanna Lissinger Peitz.

Sverige engagerat för industriomställningen

Det finns två huvudspår för mötet varav det ena handlar om att höja ländernas ambition och öka de formella åtagandena. I den andra delen finns sex prioriterade områden som kräver omställning. Sverige leder spåret om industriomställningen tillsammans med Indien och det är Johanna Lissinger Peitz i rollen som miljöråd, tillsammans med kollegor i Stockholm och i Indien, som utformar vad industrispåret ska leverera till mötet i september. Med fokus på sektorer med stor klimatpåverkan som cement-, stål-, kemi-, aluminium- och oljebaserad industri där det varit svårt att göra utsläppsminskningar.

– Det som efterfrågas är transformativ teknologi. Inte mer av samma utan ett rejält kliv framåt.

Johanna Lissinger Peitz är naturvetare och skiljer sig därför från mängden, eftersom FN i stor utsträckning befolkas av jurister.

Examen i biologi

Det började med ett genuint intresse för naturen som hela tiden har varit en drivkraft. Hon har en examen i biologi och en master i Environmental Management and Policy från Lunds universitet. Efter det började hon jobba på Naturvårdsverket och gick sedan vidare till Kemikalieinspektionen. Därefter kom hon till miljödepartementet och efter några år där blev hon ordförande för FN:s globala kemikaliestrategi.

Hon minns tydligt hur hon efter bara två månader som anställd fick frågan från EU-kommissionen om att sitta ordförande på ett internationellt möte. Hennes första reaktion var att tacka nej. Hon var ny på jobbet och borde lära sig mer innan hon tog ett sådant uppdrag.

– Men sedan tänkte jag: hur skulle jag svara om jag inte var rädd? Jo, då skulle jag tacka ja. Sedan tänkte jag att det kanske inte kommer några fler tillfällen, säger Johanna Lissinger Peitz och lägger till att om andra tror att man kan leverera så kan man oftast det.

”Sitt som ordförande!”

Hon tackade ja till uppdraget och lade därmed grunden till förhandlingskunskapen. Vid första uppdraget rådfrågade hon dem som hade tung erfarenhet. Men även hennes förmåga att lyssna, hennes energi och målmedvetenhet har varit viktiga tillgångar i arbetet.

Hon rekommenderar varmt att ta chansen att sitta som ordförande för den som vill lära sig hantverket att förhandla.

– I ordföranderollen får man en helhetssyn, plus att man ser andras positioner. Det ger dig en stor förståelse för vad de olika sidorna verkligen vill åstadkomma och du får ett mycket bredare perspektiv på frågan än genom att bara utgå från din egen ståndpunkt.

Försök förstå motparten

Hon menar att en av de viktigaste nycklarna till att bli en bra förhandlare är sätta sig in i sin motparts situation och förstå vad denne vill åstadkomma och varför.

I en förhandling råder det alltid delade meningar om vad man vill uppnå.

– Min roll är att bygga konsensus och att få folk att komma överens så att vi lämnar en förhandling med någonting som alla känner ägarskap över. Det är extremt viktigt att länderna känner ägarskap av ett dokument, så att de går hem och genomför det.

Alla måste få med något hem

En viktig del är att förstå att alla förhandlare kommer till mötena med en instruktion som de stämt av med ledamöter och ministrar på hemmaplan. Efter förhandlingarna måste de komma tillbaka och berätta hur det gick.

– Som förhandlare behöver du ett resultat. Alla behöver få med sig något hem.

Hon menar att förhandling handlar mycket om att hantera relationer. Man behöver lära känna varandra eftersom det är otroligt viktigt att skapa tillit. Men relationer tar tid att bygga upp.

– Vi får ofta frågor om vi verkligen måste åka till Bonn eller Chile istället för att ha ett virtuellt möte. Och visst kan vi bli bättre på distansmöten. Men det personliga mötet är enormt viktigt för tilliten och för att hitta kompromisserna.

Jobbar på mellannivån i förhandlingarna

De två till tre förhandlingsveckorna tenderar att gå i faser. Först kommer den tekniska förhandlingen där experter från till exempel Naturvårdsverket och Energimyndigheten deltar. Sedan kommer mellannivån där Johanna Lissinger Peitz arbetar. De frågor som ännu är olösta lyfts till ministernivå. Det blir ofta sena kvällar och så kallade nattmanglingar är inte ovanligt.

När plenum inte kommer längre bryter ordföranden upp mötet och ber delegaterna att hålla bilaterala möten om vissa frågor för att sedan återkomma med förslag på nya skrivningar.

Ibland rinner energin till även om det är sent på natten.

– I en förhandlingssituation jobbar man inom en viss tidsram. När man sitter där och tiden går och man behöver lösa ut knutarna då kommer ett visst adrenalinpåslag. När man har fått ett mandat blir man extremt fokuserad.

Lång väntan inte ovanligt

Sedan ska säcken knytas ihop, ordförande ska ta fram nya skrivningar och väntan kan bli lång.

– Det är under timmar av väntan som tröttheten kan dyka upp. Då får man försöka knipa åt sig någon timmes sömn på hotellet. Senast hade jag min yogamatta med till delegationsrummet som jag kunde rulla ut för att en paus, säger Johanna Lissinger Peitz och skrattar.

Under sådana omständigheter kan stämningen gå lite upp och ned. Irritation och trötthet på grund av sömn- och matbrist kan uppstå.

– Med det är personer man har jobbat med under ganska lång tid och de flesta vill lämna förhandlingen med ett gott resultat. Oftast är det en ganska god stämning.

Söker initiativ med stor potential

Fyra intensiva månader i New York är snart till ända. Det har varit långa arbetsdagar med koncentrerat arbete, där tiden är en utmaning i sig.

– Det finns så enormt mycket man skulle kunna göra och så otroligt många sektorer att arbeta med. Utmaningen är att på ganska kort tid tillsammans med berörda aktörer hitta de här riktig transformativa initiativen. Men det finns ett väldigt starkt intresse av att det här toppmötet blir ytterligare en injektion i klimatomställningen.

Under New York-vistelsen har Johanna Lissinger Peitz haft sitt ordinarie jobb kvar och hon tillbringade en vecka i Bonn i juli som EU:s klimatförhandlare. Men från oktober kommer hon snabbt att behöva ställa om till rollen på heltid och fokusera på Chile och COP 25 som hålls i Santiago i december.

Greta Thunberg viktig för Sverige

Hur arbetet ska drivas vidare efter Climate summit är inte klart ännu. Just nu diskuteras hur modellen för uppföljning ska se ut och vilken roll COP 25 får i arbetet.

Klimatmötet i New York har fått en del uppmärksamhet eftersom Greta Thunberg ska medverka, och att hon tar sig till mötet i en segelbåt över Atlanten.

– Jag tror att Greta Thunberg betyder mest som symbolen Greta Thunberg. Jag tror att hon är viktig för Sverige och att hennes drivkraft har genomsyrat både tankesätt och angreppsätt hos många, säger Johanna Lissinger Peitz.

Medvetenheten om klimatfrågan har ökat

Hon tycker att det idag finns starka drivkrafter och en helt annan medvetenhet i klimatfrågan jämfört med när hon började arbeta med frågorna. Mycket är ogjort men hon skulle inte säga att hon tvivlar på att världen når målen.

– Visst, det finns alltid en önskan om att allt ska gå fortare, men jag skulle inte kalla det för tvivel. Man kan komma från ett möte där det går väldigt långsamt, men så kommer man hem och läser en artikel om någon organisation som kommit långt och då fylls man på med energi igen.

Artikeln är skriven av Catharina Byström, chefredaktör för Kvalitetsmagasinet, under hennes semesterresa till New York tidigare i år. Fotograf Joel Marklund är stationerad på Manhattan.

Johannas bästa råd vid förhandling:

– Du måste du alltid veta vart är du på väg och vad som är verkligt viktigt för dig i slutresultatet

– Ta dig tid att förstå din förhandlingspartners position och anledningen bakom, alltså den kultur dina motparter verkar i

-Tålamod och timing. Att nå konsensus bygger på tillit och relationer, och det tar tid.