Stort behov av nya styrmedel för byggsektorns klimatarbete

Debatt Komplettera lagen om klimatdeklarationer. Det behövs, för redan 2030 måste utsläppen från byggsektorn vara åtminstone halverade. Det skriver Sven-Olof Ryding i en debattartikel.

Stort behov av nya styrmedel för byggsektorns klimatarbete
Lagen om klimatdeklaration för byggnader behöver förbättras, skriver Sven-Olof Ryding. Foto: StockAdobe
Sven-Olof Ryding.

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Stora förväntningar har lagts på att regeringen tar initiativ som kan leda till effektiva krav på minskningar av växthusgasutsläpp i takt med Sveriges internationella klimatåtaganden enligt Parisavtalet.

Omfattande beredning men låga förväntningar på byggsektorn

Fakta

Debatt

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Efter ett omfattande beredningsarbete av Boverket har regeringen nyligen i en proposition beskrivit inriktning och omfattning av en lag om klimatdeklarationer för byggnader, som ska följa den europeiska standarden EN 15804. För att rättvist beskriva en produkts klimatpåverkan krävs beräkningar inkluderande alla livscykelfaser.

Mot bakgrund av myndighetens uppfattning om okunskap om LCA och brist på drivkrafter i byggsektorn har lagen fått begränsats till självdeklarationer för delar av livscykeln, baserade på flexibla beräkningssätt och utan exakta kvalitetskrav.

Vill öka medvetenheten

Syftet med lagen är initialt att öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan genom att identifiera, kvantifiera och räkna på klimatpåverkan. Förklaringar som framförs kan vara att LCA-beräkningar är för komplicerat och att marknaden inte är mogen och förberedd för striktare lagkrav.

Lagstiftaren hade nog önskat sig en annan utformning

Vid en närmare genomläsning av propositionen förefaller det vara så att lagen kanske inte har fått den utformning som lagstiftaren ursprungligen önskat sig.

Propositionstexten innehåller på flera ställen antydanden att förutsättningarna för en lag baserad på effektiva kravställanden inte föreligger. Exempel på det är påpekanden om dålig tillgång på underlagsdata, behov av vidareutveckling för att skapa bättre förutsättningar för att fastställa gränsvärden och minimikrav samt att det kommer att krävas en period av lärande och metodutveckling innan klimatdeklarationerna kan jämföras med varandra på ett rättvisande sätt.

Lagstiftaren konstaterar därför att det finns behov av ytterligare styrmedel.

Det finns över 10 000 EPD:er enligt EN 15804

Som ytterligare ett skäl till att avvakta med striktare lagkrav anger lagstiftaren att det råder en obalans i informationen om byggprodukters miljöpåverkan mellan å ena sidan byggherren och å andra sidan byggprodukttillverkaren. ”Visserligen erbjuder vissa byggmaterialtillverkare miljövarudeklarationer (EPD) för olika typer av byggprodukter, men omfattningen och tillgängligheten av dessa behöver öka” …. men det finns över 10 000 EPD:er registrerade enligt EN 15804 som finns att tillgå via olika programoperatörer.

EPD bygger på en internationell standard (ISO 14025) med särskilt syfte att kunna användas i upphandlingssammanhang, då det är det enda internationellt accepterade verktyg som möjliggör jämförelser mellan olika produkters klimatprestanda. EPD utgår från LCA-beräkningar i ett helt livscykelperspektiv enligt ISO 14040/44, internationellt fastställda produktspecifika beräkningsregler (PCR) och är granskade och godkända genom en tredjepartsverifiering.

EPD för endast klimatresultat

EPD administreras av det internationella EPD-systemet som har utvecklats i Sverige. Det är det äldsta och enda globala EPD-systemet i världen med ett flertal samarbetspartners på olika kontinenter.

Det var det internationella EPD-systemet som introducerade begreppet klimatdeklarationer 2007. Den fick då benämningen ”single-issue EPD” då den fokuserar på att endast redovisa klimatresultaten ur en EPD. Det internationella EPD-systemet har utarbetat drygt 130 PCR-regler för olika produktgrupper – de flesta för användning inom byggsektorn.

Komplettera lagen nu!

Det förefaller nog vara så att lagstiftaren hade önskat sig ett verktyg liknande verifierade EPD klimatdeklarationer baserade på gemensamma beräkningsregler.

Lagen är ännu inte införd och jag anser att det borde vara fullt möjligt att komplettera den nu innan den vinner laga kraft. Att det behövs är uppenbart, för redan 2030 behöver klimatutsläppen inom byggsektorn vara åtminstone halverade.

– Sven-Olof Ryding, IVL Svenska Miljöinstitutet

För mer information om EPD och EPD klimatdeklarationer – se www.environdec.com och www.klimatdeklaration.se

Praktisk information om upphandlingskrav i ett livscykelperspektiv finns på www.upphandling.ivl.se

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.