Starkare skydd för den som slår larm

Direktivet går längre än den svenska lagstiftningen

Sverige har sedan 2017 en lag för skydd av modiga arbetstagare som rapporterar. Detta skydd gäller under vissa förutsättningar, som konkreta misstankar om brott som i straffskalan kan generera fängelse. Det EU-direktiv som antogs 7 oktober går på flera sätt längre än den svenska lagstiftningen. Direktivet ska ge skydd i frågor som offentlig upphandling, penningtvätt, produktsäkerhet, konsumentskydd, miljöskydd, kärnvapen, livsmedelssäkerhet, folkhälsa, dataskydd, med mera.

Omfattar bara större företag och kommuner

Direktivet omfattar bland annat kommuner större än 10 000 invånare, privata företag med fler än femtio anställda, företag inom finanssektorn eller företag som är känsliga för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Precis som i den svenska lagen rekommenderas visselblåsaren att i första hand välja interna kanaler om detta är möjligt men man har också möjlighet att direkt vända sig till externa parter utan att för den skull förlora sin rätt till skydd. Rapporten ska sedan följas upp av företaget, organisationen eller myndigheten inom en viss tid.

Ska skydda mot avskedande

Direktivet ska skydda visselblåsare mot repressalier som avskedande eller degradering och ska omfatta såväl arbetstagare, volontärer och praktikanter som icke-verkställande styrelseledamöter, aktieägare etc. I vissa fall kan skyddet enligt direktivet också utökas till att omfatta anhöriga och kollegor som till exempel har hjälpt visselblåsaren att larma.

Arbetsgivare behöver ta fram rutiner och handlingsplaner

Medlemsstaterna ska garantera att visselblåsaren får korrekt information, rådgivning och rättsligt stöd samt i de fall en rättslig process inleds även ekonomiskt och psykologiskt stöd. Arbetsgivare behöver ta fram rutiner och handlingsplaner för hur man inom organisationen ska hantera rapportering av allvarliga missförhållanden.

Ska implementeras senast 2021

I Sverige har regeringen tillsatt en utredning för att implementera visselblåsardirektivet i Sverige inom två år, det vill säga senast i april 2021. Det är ju alltid så att direktiv behöver införlivas i den nationella lagstiftningen för att få nationell rättslig verkan.

För dem som inte uppfyller direktivets krav kan det komma att bli aktuellt med straffrättsliga, civila eller administrativa påföljder. Detta kommer att medföra att den svenska lagen om skydd för visselblåsare ses över och anpassas till direktivet. Också Offentlighet- och sekretesslagen ses över för att ge den som larmar skydd hos kommuner, landsting, regioner och andra myndigheter. Därutöver behöver säkerligen ett antal andra författningar ses över för att skapa utrymme för en god implementering av direktivet.