Standard för visselblåsare förbereds

Standardisering Snart kan visselblåsare få sin egen standard, så att fler ska våga avslöja missförhållanden inom företag och organisationer. Iso 37 002 ska vara färdig år 2021 om allt går enligt planerna.

Standard för visselblåsare förbereds
Adobe Stock

De som avslöjar missförhållanden i organisationer får snart sin egen internationella standard, Iso 37002.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?
Tina Bohlin.
Tina Bohlin. Foto Sten Jansin Tina Bohlin.

– Visselblåsare har fått en allt viktigare roll, säger Tina Bohlin, Sis, Svenska institutet för standarder, när standarden presenteras under ett seminarium.

Men många visselblåsare har råkat illa ut, och det är bakgrunden till att standarden behövs.

– Det finns organisationer där medarbetare inte vågat larma, eller så har någon larmat men ledningen har inte tagit det på allvar. De organisationerna skulle ha stor nytta av en standard, säger Tina Bohlin.

Brittiskt initiativ till standarden

Initiativet till standardförslaget togs av det brittiska standardiseringsinstitutet BSI. Organisationens PR-chef Naomi Prior berättar i ett mejl att BSI frågat olika intressegrupper om deras synpunkter. Det ledde till förslaget om en standard, som ska följa ramverket för ledningssystem.

BSI har en egen funktion för visselblåsare på sin hemsida. Där finns även kontaktuppgifter för dem som anser att BSI inte lever upp till sina egna riktlinjer. De kan ringa till ett oberoende bolag på olika skyddade telefonnummer.

Karin Henriksson arbetar som konsult inom området visselblåsande och är en av grundarna av företaget Whistle B. Hon berättar om undersökningar som i genomsnitt visar på ett larm per år och 400 anställda.

Robusta system krävs

Karin Henriksso. Foto WhistleB Karin Henriksso. Foto WhistleB

Om en medarbetare ska våga blåsa i visslan, måste de veta att de kan larma anonymt och säkert. Då duger det till exempel inte med en visselblåsarfunktion som nås via HR-chefens mejl.

– Om man inte kan visa att visselblåsaren kan förbli anonym, kanske man inte får de rapporter som behövs, säger Karin Henriksson.

För att klara det, krävs robusta system för att skydda känsliga uppgifter och även personuppgifter.

Men det är inte bara visselblåsaren som ska skyddas, utan även personer som utpekats liksom känsliga företagsdata.

– Standarden ska ta med hela processen och stödja ledningen att hantera visselblåsandet på ett öppet och transparent sätt, säger Tina Bohlin hos Sis.

Bra för företaget också

Den som tar emot larmet, ska också få stöd för hur den ska gå vidare på ett bra sätt. Den medarbetare som larmar har kanske inte hela bilden, utan mer utredning kan behövas.

Om nu företagsledningen inte tar itu med problemet, ska visselblåsaren skyddas när den tar ärendet vidare externt. Hur det ska gå till, finns med i förslaget för Iso 37002.

Att företag som riskerar negativ uppmärksamhet ska satsa på visselblåsande, beror på att det i slutändan är bra även för företaget i fråga.

– Det minimerar risken för skandaler och skapar förtroende mellan en organisation och dess intressenter, säger Tina Bohlin.

Bör istället för ska

Den nya standarden kommer att likna kvalitetsstandarden Iso 9 001 och miljöstandarden Iso 14 001. Men den kommer inte av vara tvingande utan vägledande, med ”bör” istället för ”ska”.

– Den ska skapa en visselblåsarkultur, där alla vet att det är viktigt att larma, säger Tina Bohlin.

I dagsläget deltar 67 länder i arbetet med den nya visselblåsarstandarden och de blir fler och fler. Går allt vägen ska standarden vara färdig i slutet av år 2021.

I USA finns redan lagar för visselblåsande, som the Whistleblowers Protection Act från 1989, för federala tjänstemän. Den följdes upp år 2002 med lagstiftning som hindrar federala myndigheter att slå tillbaka på olika sätt mot visselblåsare. Det året kom även The Sarbanes-Oxley Act som omfattar affärslivet.

Läs mer: Parul Sharma vill skapa världens starkaste folkrörelse

3 principer för att underlätta visselblåsande

1 Åtkomliga och pålitliga kanaler för att rapportera missförhållanden

2 Bra skydd mot alla former av straff av visselblåsare

3 Mekanismer som gör att ett avslöjande leder till rätt åtgärder och hindrar ytterligare oegentligheter.

Källa: Transparency International

 

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.