I januari kom nyheten att Helsingborgs kommun genomfört sin första hållbarhetskopplade obligation med SEB Investment Management som köpare. Nu har även Nordea Liv & Pension valt att köpa en hållbarhetskopplad obligation från kommunen. Båda obligationerna är på 500 miljoner kronor, och om kommunen misslyckas med att leva upp till sina klimatåtaganden kommer det att kosta i form av en avgift till långivaren.
Så jobbar Helsingborg med hållbarhetskopplade lån
Finansiering
Helsingborgs kommun har lånat sammanlagt en miljard kronor genom så kallade hållbarhetskopplade obligationer - lån som är billigare än vanliga men där det kostar att missa hållbarhetsmålen. Miljö & Utveckling har pratat med Göran Heimer, finansansvarig i kommunen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– När vi ger ut den här obligationen så får vi från början lite lägre ränta än vad vi skulle få på våra vanliga obligationer. Så där premieras vi eftersom vi har ansträngt oss mot det här målet. Men om vi missar målet, då får vi betala tillbaks lite av den här lägre räntan som vi har fått från början, förklarar Göran Heimer, finansansvarig på Helsingborgs kommun.
Hållbarhetskopplad obligation har lägre ränta men missade mål kostar
Fakta
Olika typer av grön finansiering
Han ger ett exempel. En vanlig, grön obligation kanske har något lägre ränta än en standardobligation. Den hållbarhetskopplade obligationen har ännu lite lägre ränta. Men skulle kommunen missa sitt klimatmål blir den skyldig att betala en summa till långivaren.
– Det är relativt små betalningar som det handlar om, i förhållande till beloppen. Men vi har ändå skakat fram det här i dagen – vi visar att det här är vårt mål och missar vi det så betalar vi lite extra, säger Göran Heimer.
Målet gäller territoriella utsläpp
Helsingborgs mål är att nå 150 000 ton CO2e i territoriella utsläpp år 2035. Målet omfattar alltså bara utsläpp i kommunen, inte till exempel invånarnas konsumtion av varor som ”importeras” eller utlandsresor. År 2019 – som är den senaste tillgängliga siffran – släpptes det ut knappt 480 000 ton CO2e i kommunen.
Målet är oberoende av hur många som bor i kommunen, eller vilka företag som väljer att etablera sig där. Det handlar om att den totala mängden utsläpp ska ner, oavsett övrig utveckling.
– Från dagens tal på ungefär 500 000 ton till 2035 års utsläppsmål har vi gjort en kurva så att vi ska följa det här med en minskning varje år. Det finns mätetal som vi har spikat fast. Och om obligationen löper över fem år så stämmer vi av utsläppsminskningen efter fem år, säger Göran Heimer.
Klimatdata med fördröjning
Alla klimatdata hämtas från den nationella emissionsdatabasen, som ligger på SMHI:s hemsida. Statistiken släpar efter med cirka 18 månader, men det är den siffran som kommer att användas när lånet ska regleras år 2025.
Hur stor är sannolikheten att ni måste betala premien 2025?
– Det kan inte jag avgöra. Vi vet inte hur utvecklingen ser ut, vi vet ju inte ens utvecklingen i konjunkturen. Blir det lågkonjunktur så kanske utsläppen går ner. Jag tycker inte att det är så viktigt om man lyckas uppfylla det här eller inte. Det viktiga är att man jobbar på så gott man kan, säger han.
Vilken funktion fyller det här?
– Man uppmärksammar det hela – plockar fram det i dagen. Det är inga luddiga beslut om att vara neutral. Utan vi har sagt att vi ska minska utsläppen i faktiska tal. På det sättet sätter vi press på andra att fatta politiska beslut i linje med det som vi har gjort, beslut som är tydliga och konkreta, säger Göran Heimer och tillägger att kommunen inte har några svårigheter att få låna pengar.
Och skulle alla kommuner följa Helsingborgs exempel skulle det få effekt, menar han.
– När det gäller det här målet med klimatneutral, det har ju Sverige sagt att man ska vara år 2045. Vi har samma mått fast tio år tidigare. Om alla kommuner kan anamma vår måttstock och lyckas, då får Sverige klimatneutralitet tio år tidigare, säger han.
Pengarna inte bundna till vissa projekt
Till skillnad mot så kallade gröna lån är pengarna inte bundna till vissa projekt. Kommunen kan använda dem fritt, och kravet är alltså att leverera på ett klimatmål. I och med det sker inte heller någon uppföljning av hur pengarna används. Teoretiskt sett skulle pengarna alltså kunna gå till inköp av fossildrivna fordon eller miljöskadliga kemikalier.
Den här typen av obligation är mer styrd mot ett mål
– Gröna obligationer är dedikerade till speciella projekt, till exempel att man bygger hus med en viss grön standard. Men det finns inga mål satta som man ska nå. Och bygger du 100 gröna hus så släpper du ju ut en massa växthusgaser, det är förstås bättre att inte bygga något alls. Den här typen av obligation är mer styrd mot ett mål, den finansierar hela stadens strategi, säger Göran Heimer.
Kommer det att bli fler sådana här obligationer?
– Jag anpassar mig efter investerarna. Den här typen av produkt är väldigt lätt att använda eftersom du inte behöver följa pengarna i organisationen, säger Göran Heimer.
Här kan du se hur mycket Helsingborg släpper ut (och alla andra kommuner också).