Ny rankning: Kommunerna som är bäst på klimatanpassning

Klimatanpassning Det är stor skillnad i hur långt kommunerna har kommit i arbetet med klimatanpassningen, visar en ny kartläggning. Miljö och Utveckling har hela listan – från de som kommit allra längst, till de som knappt har börjat.

Ny rankning: Kommunerna som är bäst på klimatanpassning
Norrköping är årets bästa kommun inom klimatanpassning enligt kartläggningen.

Norrköping är årets bästa kommun inom klimatanpassning enligt den senaste kartläggningen som gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Årets resultat visar också att den ökningstakt som tidigare setts i klimatanpassningsarbetet tycks ha avstannat.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– I alla år som vi gjort den här kartläggningen har Norrköping varit en av toppkommunerna. Att de i år är bäst i Sverige beror på att de prioriterat frågan politiskt och styrt mot långsiktiga gemensamma klimatmål, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring, i en kommentar.

Efter Norrköping återfinns Boden på andraplats i rankingen, följt av Lomma, Kristianstad och Gävle. Vad dessa kommuner har gemensamt är att de har tagit ett politiskt beslut att prioritera klimatanpassning och har tilldelat resurser för att genomföra arbetet.

Stora skillnader

Kommunernas framsteg inom klimatanpassning varierar avsevärt. Betygen sträcker sig från 0 till 33, där 33 är det högsta möjliga betyget. Mer än hälften av de 194 kommuner som har svarat på enkäten når inte ens upp till hälften av det totala betyget. 53 kommuner har fått under tio poäng i undersökningen, vilket enligt undersökning visar att de knappt har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete.

– Vi ser framför allt att små kommuner ligger efter med klimatanpassningsarbetet. Det är troligen en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor, säger Staffan Moberg.

Naturskador som drivkraft

Årets undersökning visar att kommunernas klimatanpassningsarbete har avstannat efter en tidigare ökningstakt. En stark drivkraft för kommunerna är att drabbas av naturskador på grund av extremväder och klimatförändringar. Ett exempel är Gävle kommun, som efter skyfall och översvämningar 2021 har klättrat från plats 80 till plats fyra i rankingen genom sin fokus på klimatanpassning, särskilt skyfallsanalyser.

Magnus Hennlock, forskare på IVL, säger att svenska kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete.

– Det handlar om att förbereda sig i tid för att undvika att hamna i akuta och kostsamma reaktiva åtgärder. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa samhället och i det arbetet har kommunerna en väldigt viktig roll, avslutar han.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.