Inga produkter i varukorgen.
Ny modell visar var miljöåtgärder i vattendrag gör mest nytta
Vatten
Kol i vattendrag påverkar dricksvatten, vattenkvalitet och klimat. Nu har svenska forskare tagit fram en modell som ska göra det lättare att förstå var i ett avrinningsområde åtgärder faktiskt kan ge effekt – och var de sannolikt inte gör någon skillnad.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat en ny modell som beskriver hur olika former av kol transporteras och förändras på sin väg genom landskapet. Modellen, som bygger på flera decenniers mätningar i Krycklans avrinningsområde utanför Vindeln, förenar två tidigare förklaringar: att kolhalterna styrs av vattendragets storlek och att de styrs av lokala miljöer som skog, myrar och sjöar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Modellen kan ge kommuner, vattenverk och andra aktörer bättre underlag för att avgöra var olika åtgärder har störst effekt.
– Om man vill förstå vilka processer som påverkar koncentrationen av de här ämnena, eller göra något i miljön för att minska den, måste man veta var åtgärderna gör störst nytta. Då behöver man försöka förstå vad som styr och rikta insatserna till rätt ställen, säger Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU.
Kol i vatten påverkar bland annat pH-värdet, transporten av näringsämnen och metaller samt kvaliteten på dricksvatten. Höga halter av löst organiskt kol innebär dessutom ökade kostnader för vattenverk, eftersom kolet måste avlägsnas innan vattnet kan distribueras.
I små vattendrag är kolhalterna ofta högre, bland annat på grund av bidrag från kantzoner, myrar och torrmarker. I större vattensystem är halterna lägre, eftersom kolet hinner brytas ned och omvandlas längs vägen.
– Vill man minska koncentrationen i ett mycket stort vattendrag är det ingen idé att sätta in åtgärder i kantzonerna, eftersom de har väldigt liten betydelse där. Då kan andra faktorer vara viktigare, till exempel hur det ser ut uppströms.
Kan användas för att prioritera
Modellen gör inga egna beräkningar och ger inga färdiga svar på vilka åtgärder som ska genomföras. Den fungerar i stället som ett ramverk för att identifiera vilka processer som är viktigast i olika delar av ett avrinningsområde.
Höga halter av löst organiskt kol är ett problem för många vattenverk.
– Vi har många vattenverk som har problem med höga koncentrationer av löst organiskt kol. Då kan det här vara ett sätt att förstå vad som kommer. Vad är ursprunget för de här höga koncentrationerna?
Hjalmar Laudon betonar att modellen också kan visa när en planerad åtgärd sannolikt inte kommer att ge någon effekt.
– Framför allt är det ett sätt att säga att de här åtgärderna inte har någon betydelse överhuvudtaget. För vi har det på fel ställe.
Modellen bygger på mätningar från barrskogsområden i norra Sverige och forskarna bedömer att den sannolikt fungerar väl i liknande landskap. Däremot återstår det att pröva hur väl den fungerar i andra typer av vattensystem.
– Vi tror att det här är generellt. Men vi vet inte. Det här måste testas på andra ställen.
